Därför blev Jansson bara halvdan i år Och hur gick det att fira utan barnen?

Inte nog med att man ska tänka på vikten –

i år slog den till, den elaka gikten

Så sillen fick avnjutas utan nubbe

man kände sig som en torrlagd godtemplargubbe

Julen i år liknar inga andra fester:

inga barn eller andra gäster

Men ett litet julbord blev det förstås

bara för två, bara för oss

Hade lagat Jansson -mmm! – för att ätas i stora lass

men med fel sorts ansjovis blev den snudd på kass

det ska vara Grebbestads, ICA:s är långtifrån lika vass

Men humöret steg när den var dags, sen,

för den ovanligt lyckade hemgravade laxen

Och skinkan? Jo, efter noggrann research och grundligt span

valde jag testvinnarskinkan från Scan

Men den var torr och måste skäras i lövtunna skivor

och ska den smaka nånting krävs det senap i drivor

Unnade mig också en liten bit ål –

odlad såklart, på klimatet vill man inte ta kål

Och på tal om viktiga och nyttiga trender

så hade vi mycket grönt – närodlat, inget från andra länder

Och innan vi kastade oss över godis och nötter

åt i alla fall en av oss – gissa vem – lite (färdigköpta) grisfötter!

Till dessert försökte jag entusiastsikt förvalta

ett recept – från kusin Annika –  på ris à la Malta

Den här varianten älskar hela hennes stora familj:

Massor av apelsinklyftor och massor av vispad grädde med socker och vanilj!

Till kaffet hade jag köpt “sockerfri marspian”…

… den smakade nästan som själva – – –

Nu har vi gjort heder åt allt som låg på faten,

dags att slå på TV:n och smälta maten

Att fira julafton enkelt och nästan ensamt

är varken varken jobbigt eller deppigt och ledsamt!