Häng med på krogsväng i Paris!

Här blir man sällan besviken, brukar jag säga. Fast, nåja. Det finns 13.500 restauranger i Paris. Och av dem är 13.000 inte värda etr besök, skriver konnässören och förre radiochefen Mats Svegfors i en lysande genomgång av ett halvårs boende och ätande i det som ändå ska vara världens mathuvudstad.

Men det skulle ju betyda att man har 500 bra krogar att välja på, det räcker ju en bra bit…

Vi valde ut några säkra kort och ett nytt, oprövat i veckan som gått.

Det säkraste sen många år visade sig ha bytt ägare och tagit bort sitt toppnummer, den halstrade anklevern med potatismos. Det är den gamla, urfranska bakgatsbistron Aux Crus de Bourgogne på 3 rue Bachaumont. Frankofiler faller i gråt bara de ser exteriören:

Inte heller deras underbara hårdkokta ägg med majonnäs fanns kvar i samma skick som förr. Den hemlagade mayon hade ersatts av en frän senapsröra.

Ändå rekommenderar jag den här krogen. För miljön och för deras boeuf bourgignon, bland annat.

Ett säkert kort som håller är anklevern på det enkla brasseriet Madeleine 7 som mycket riktigt ligger på på 7 Boulevard de la Madeleine.

Hemlagad och med rostat bröd för ett helt regemente.

Nyheten i år var en av stans snackisar sen ett par år, den extremt hajpade Septime på 80 rue de Charonne. Ingen skylt, ingen meny – vem kan tro att det ligger en restaurang här:

Nästan omöjligt att boka bord här, men vi hade tur att få ett återbud till en lunch. Här får man en “menu carte blanche” för 45 euro, fyra hemliga rätter (sju på kvällen, då kostar det 75) plus en liten aptitretare före (frasiga smördegsstänger att doppa i en himmelsk ostkräm). Sen kom en vacker liten tallrik med hyvlad rättika, små bitar av rökt torsk, syltade kantareller och några stänk god sås:

På detta följde det kanske bästa på hela dagen: en varm, krämig kastanjepuré matchad med kall vispgrädde, forellrom och körvel. Ljuvligt!

Två varmrätter fanns att välja mellan. Jag tog en anka med lime, koriander och annat smått och gott.

Lite ost kostade extra, men det ville man ju ha! Kolla enkelheten – inga kex, marmelader eller päronklyftor. Bara god, fransk ost:

Desserten var som en avslutande liten stjärnsmäll: varma fikon med smörstekta bitar av mörkt bröd och en femstjärnig hemlagad glass:

Sista kvällen i Paris blev det besök på Lennart Jirlows stamkrog, det oerhört charmiga brasseriet Le Stella på 133 Avenue Victor Hugo. Vem vill inte gå in här:

In gick vi. och väl förplägnade blev vi. Men Stella ska jag be att få återkomma till vid senare tillfälle, när jag hoppas att Lennart Jirlow ska berätta om sina krogar. Hans härliga målningar känner ju de flesta till – men hur hämtar han inspirationen?

Ska också återkomma till den årliga skördefesten i Monmartre i helgen, dit producenter från hela Frankrike kommer med sina godsaker.

Plus att vi ska besöka Paris största samlare av öl.

Så: à bientôt!