Mer spanskt kan det väl inte bli?

Sommarsolen lyser in genom trädkronorna, den lilla vedgrillen sprider goda dofter, och glasen med välkyld San Miguel-öl och föredömlig skumkrona immar. Det är fredagskväll och fullsatt på Café Luna i utkanten av Lysekil.

Att ett genuint stycke Spanien uppstått här är resultatet av ett möte mellan svenska Anette och spanske Javier på Teneriffa 1996. Två år senare flyttade de till Sverige och numera driver de sin exotiska tapasrestaurang i Bohuslän.

Den som vill uppleva spanska semesterminnen på hemmaplan – nu när vi ska flyga mindre – gör det på bästa sätt här och börjar lämpligen med allla turisters favorit räkor i vitlöksolja:

Eller kanske de roliga små musslor som heter vongoles:

Man kan också sätta tänderna i en kyckling i mandelsås från Javiers mormors receptsamling:

De baconlindade dadlar som finns på alla spanska tapasbarer är fyllda med en cashewnöt och svepta i tunna skivor pata negra här på Lunas:

En annan trevlig rätt är carpaccio på tunt skivad mango med chèvre, parmesan, balsamicovinäger, nöthack och honung från egna bikupor.

Javier är också stolt över att kunna blicka ut över sin egen vingård, en av Europas nordligaste, med 5.000 plantor.

De flesta är fortfarande i utvecklingsstadiet, men några är fullvuxna och kommer att bära fina pinot noir-druvor ihöst:

Svensk – bitvis gåtfull – alkohollagstiftning hindrar Javier från att sälja sitt eget vin på sin egen krog (!), men ett smakprov tillåts han han bjuda på. Det doftar ljuvigt somrigt och har en frisk, fruktig smak. Och den som inte får köpa vinet kan i alla fall trösta sig med att ta hem en planta…

För att illusionen att man sitter i soliga Spanien ska vara fullkomlig, pratar personalen spanska. Javier behärskar f.ö. fem språk ytterligare, och vår glada servitris talar både italienska, spanska oxh engelska:

Lysekils eldsjäl Glenn “Glicko” Andersson var den som tipsade oss om denna sköna spanska enklav mitt i Bohuslän. Gracias, senor Glicko!