Pepparkakan - höjdpunkten i advent!

Pepparkakan har en urgammal historia. Den har spårats ända till 1700-talet före Kristus, i det gamla Egypten. Till Europa kom den via Nürnberg i Tyskland på medeltiden. I Sverige började vi baka den på 1700-talet. Och i dag exporterar vi pepparkakor till USA.

Vi är en hel nation som älskar pepparkakor. Själv har jag alltid en burk i skafferiet, året runt. Äter dem gärna, vid högtidliga tillfällen, med lite smör mellan.

Och det lär finnas sanning i påståendet att man blir snäll av pepperkakor. Kung Johan II (1455-1513) ordinerades såna av sin doktor mot sitt dåliga humör.

En förklaring till kakans goda rykte kan vara att kryddorna man använder vid baket (kanel, kardemumma, ingefära och kryddnejlikor) är skonsamma och bra mot dålig mage – och blir man av med sina magbesvär blir man förvisso gladare, snällare och trevligare!

Hur är det med pepparkakan och miljön då? Råd & Rön har granskat all de 35 pepparkakssorter som finns i Sverige och konstaterat att hela 22 av dem innehåller den miljöskadliga palmoljan. Det finns visserligen s.k. certifierad palmolja, som vissa bagerier använder, men Naturskyddsföreningen rekommenderar enbart den KRAV-märkta, och den är sällsynt.

Skippa palmoljan, använd smör (som dessutom är inhemskt)! Tycker jag. Läs innehållsförteckningen!

Men vilka är bäst? Inför helgen har tidningarna varit fulla av pepparkakstester. Resultaten har varierat, precis som smaken. I Expressen (Mitt Kök) vann Kronans pepparkakor. I VLT tyckte man bäst om Nyåkers Stora Pepparkakshjärtan. Och i Norrköpings Tidningars test toppade Gille Eko Pepparkakor.

Själv gillar jag såna som är lite tjockare. Och som, alltså, inte innehåller palmolja. Bland de första som fasade ut palmoljan ur sina produkter var Göteborgs Kex. Dem köper jag gärna.

Men kanske är det ändå så att de allra godaste bakar man själv…

mmm