News55

Banken tar inget ansvar när 82-åring miste allt

Artikelbild
Sverker Olofsson
Sverker Olofsson
Uppdaterad: 09 apr. 2024Publicerad: 02 feb. 2019

”Hon blev helt förkrossad. Det här var ju hennes livsbesparing. Det här har hon sparat på i hela sitt liv och det bara är borta”. Häromveckan berättade Emma Nordin i Rapport om sin 82-åriga farmor som blev lurad på 250 000 Kr.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Vad hände då med de 250 000 Kr som Emmas farmor förlorade. Jo, hon ville ha ett billigare telefonabonnemang och nappade på ett erbjudande av en telefonförsäljare. Hon signerade överenskommelsen med sin bankdosa. Efter ett tag var kontot tömt och hennes livsbesparing borta.

Hon gjorde fel då hon använde dosan och banken kommer inte att betala tillbaka pengarna fick hon veta i ett brev. Fel! Ja, men inte alls orimligt. Bankdosan kan säkert ses som en förmedlare av digitala underskrifter om man inte riktigt förstår hur det fungerar. Fel i bankens ögon, men visst kan man diskutera fördelningen av ansvar en sådan här gång.

Livsbesparing. Vad är det?

Idag slantar många upp några miljoner för en medelmåttig lägenhet i stan och bostadslånet ökar man med ytterligare några hundra tusen för att kunna köpa drömbilen. Vad är en livsbesparing för den personen?

Emmas farmor är en annan generation och hon bär troligen på andra erfarenheter. Jag skulle tro att hon fått slita ordentligt för att samla ihop sina 250 000 Kr. För andra i den generationen kan 25 000 kr vara en livsbesparing. Det är en hederssak att kunna betala sin egen begravning. En hederssak att inte ligga någon till last.

Banken gör alltid rätt. Utgå från det. Deras stab av jurister ser till att avtal och överenskommelser är vattentäta. Banken kan de juridiska reglerna, men dom är sämre på etik och moral. Jag tror inte banken förstår vad det betyder för Emmas farmor att förlora sin livsbesparing.

Se stölden med farmoderns ögon. Hon placerar sin livsbesparing på 250 000 Kr i Nordea. Hon tror sig veta att pengar på banken är det säkrast som finns. Självklart lämnar inte banken hennes pengar till någon annan. Så tror jag hon ser det.

Hon gör förstås fel när hon signerar ett avtal med bankdosan, men kan man begära att alla medborgare hänger med i den snabba utvecklingen. Banken har säkert hört talas om det digitala utanförskapet som särskilt gäller personer över 65 år. Hur hanterar banken den vetskapen? Utgår man bara från att alla har samma förutsättningar. Tror man att alla 82-åriga medborgare lika självklart  hanterar internetbanken, som den 30-åring som lever sitt liv i iPaden.

ANNONS

”Om man inte känner att man kan ha pengarna tryggt på banken var skall man ha dom då”, undrar barnbarnet Emma Nordin i Rapport. Det sorgliga, eller skrämmande, är att frågan är befogad.

I hennes farmors fall var banken inte ett tryggt ställe för pengarna. Dom försvann från kontot och hamnade i fickorna på en skurk. Självklart är systemet inte säkert när alla kunder inte förstår hur det fungerar, när ett snabbt misstag kan tömma ett konto.

Jag inser att det inte är enkelt, men det är bankens ansvar att se till att banken är säker för alla. Så länge det inte är ordnat är det banken som bör stå för smällarna.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS