Alzheimers sjukdom – folksjukdomen vi måste lära oss mer om - News55

Hela den här sidan är en annons

Alzheimers sjukdom – folksjukdomen vi måste lära oss mer om

Den 21 september är det Internationella Alzheimerdagen. Då anordnar Alzheimerfonden ett stort seminarium på Clarion Hotel. Det är en dag då forskare, anhöriga och drabbade sluter upp och pratar om Alzheimers sjukdom. Forskningen behöver mer pengar och stigmatiseringen kring demenssjukdomar måste brytas.
– Alzheimers sjukdom är en folksjukdom vi måste ta till oss, precis som vi tagit till oss av cancer, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare Alzheimerfonden.

Alzheimerfonden är Sveriges största insamlingsorganisation som fokuserar på demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom. Sjukdomsförloppet börjar med att proteinet beta-amyloid, så kallade plack, sprids i hjärnan. Det första stadiet är lindrig kognitiv störning (MCI), som innebär att närminnet gradvis försämras, vilket leder till att man får svårt att komma ihåg saker. När man slutligen insjuknar i Alzheimers sjukdom kan personligheten förändras, man kan bli ängslig, nedstämd eller få svårt att hitta ord.

– Demens är ett samlingsnamn på en rad olika hjärnsjukdomar. Alzheimers sjukdom är den vanligaste diagnosen som står för 60-70 procent av alla fall som drabbas, berättar Liselotte Jansson, generalsekreterare Alzheimerfonden.

 

Liselotte Jansson, generalsekreterare Alzheimerfonden

Internationella Alzheimerdagen den 21 september

– Den 21 september är Internationella Alzheimerdagen, berättar Liselotte Jansson. Den dagen uppmärksammar vi Alzheimers sjukdom med ett stort seminarium på Clarion Hotel och vi hoppas på stor uppslutning. Förra året drog vi drygt 500 åhörare. På Alzheimerfonden anordnar vi även seminarium och föreläsningar på olika platser i Sverige under året. Dessa är både uppskattade och omtyckta av alla besökare. Man får komma och lyssna till forskare, läkare, anhöriga och våra ambassadörer.

Läs mer om Alzheimerdagen här.

Vill du dela med dig av något fint minne från tidigare år?

– Förra året var ett väldigt starkt år. Då kom våra ambassadörer Mikael och Karin Hessle. Mikael var femtio år när han drabbades av Alzheimers sjukdom och idag är han 52 år. Både han och Karin var dessutom med i TV4 Nyhetsmorgon och pratade om sjukdomen. Det fick ett enormt genomslag.

Hitta ett botemedel

– Det finns många intressanta forskningsprojekt i Sverige. Svenska forskare är framgångsrika när det gäller till exempel diagnostik. Det finns också intressant forskning som syftar till att hitta en bromsmedicin inom de närmaste åren. Alzheimers sjukdom börjar i hjärnan upp till tjugo år innan de första symtomen blir tydliga och man måste stoppa spridningen av beta-amyloid i hjärnan innan man når det första stadiet av sjukdomen. Det finns också intressanta forskningsprojekt som handlar om vad vi själva kan göra för att minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom.

– Vår livsstil och all form av fysisk träning har stor betydelse. Det ser vi inte minst i flera stora forskningsprojekt. Ju hälsosammare vi lever våra liv, desto mer minskar risken för att vi insjuknar i någon demenssjukdom. De allra flesta sjukdomar i världen har en direkt koppling till vår hälsa.

Det finns en ärftlig del också inom Alzheimers sjukdom.

– Alla människor löper en tioprocentig risk att drabbas av någon demenssjukdom under sin livstid. Det finns en genetisk koppling också, men jag vill betona att även om det finns en sådan koppling så finns det inget som säger att just du kommer att insjukna i Alzheimers sjukdom.

Uppmuntrar fler att bli månadsgivare

– Vi behöver fler givare till Alzheimerfonden som stöttar vår verksamhet kontinuerligt, genom att till exempel bli månadsgivare eller genom att donera i andra former. Vi tar gärna emot testamenten om det finns personer som gärna vill skänka sina tillgångar till ett viktigt ändamål, som till forskningen. Ett annat sätt att bidra på är genom att själv anordna insamlingar. När man fyller år kan man be sina vänner och familj att skänka en gåva till Alzheimerfonden istället för att köpa presenter. Vi arbetar också aktivt för att fler företag ska välja att stötta vår verksamhet på olika sätt.

Privatpersoner och företag kan ge en gåva till Alzheimerfonden.

Bara forskningen kan lösa det här

– Alzheimers sjukdom är en folksjukdom vi måste ta till oss, precis som vi tagit till oss av cancer. Det finns idag inget botemedel mot Alzheimers sjukdom eller någon annan demenssjukdom. Det är bara forskningen som kan lösa det här. Man måste omfördela medel från cancer, hjärt- och kärlsjukdomar till demenssjukdomar. Ju fler som hjälper till med gåvor, desto mer pengar kan vi dela ut till svenska forskare. Forskare lever på forskningsanslag och finns inga pengar kan ingen forskning mot demenssjukdomar bedrivas.

Stöd till anhöriga

Vi vill göra så mycket vi kan för alla anhöriga. Vi bryr oss om anhöriga och vi vet vilket hemskt öde det är att leva med en anhörig som insjuknat i Alzheimers sjukdom. Det är många barn och ungdomar i Sverige som har det svårt när en förälder drabbas av en demenssjukdom. De behöver stöd för att klara av vardagen och komma vidare i livet. Varje sommar anordnar vi därför ett läger på Österlen, i Avesta och Örnsköldsvik för unga anhöriga. Det är en långhelg där anhöriga och barn får träffa andra som befinner sig i precis samma situation. För oss är det viktigt att alla som faktiskt donerar pengar och ger gåvor får se var pengarna tar vägen. Det här är ett konkret initiativ som gör skillnad för så många.

Viktigt att våga prata om demenssjukdomar

– Jag tror att det kommer hända väldigt mycket inom forskningen om vi lyckas bryta den stigmatisering som råder om demenssjukdomar. Det finns så mycket fördomar och myter om Alzheimers sjukdom och det måste vi ändra på, avslutar Liselotte Jansson.



Alzheimerfonden ®

Fakta demenssjukdomar

  • Det finns drygt 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav 60–70 procent har Alzheimers sjukdom.
  • Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre, 20 procent av alla över 80 år och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom.
  • I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till nästan 10 000, varav merparten är 60–65 år.
  • Fler kvinnor än män drabbas av demenssjukdom, vilket inte bara beror på att kvinnor lever längre.
  • Varje år nyinsjuknar drygt 25 000 personer i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör.
  • Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demenssjukdom har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer att öka efter år 2020, när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår en hög ålder.