Annons
Annons
Annons
Annons

Dementa Inga, 82, kan inte gå på toaletten själv – nekades boende

Gång på gång nekades Inga, 82, plats på vård- och omsorgsboende av kommunen. Detta, trots att hon inte ens kunde gå på toaletten själv.
– Hon åt, kissade, bajsade och sov – allt inom tre kvadratmeter, berättar dottern Gita Strindfors.

– Min mamma är i grunden en frisk person som för ungefär sex år sedan fick en väldigt svår typ av lunginflammation, säger Gita Strindfors till News55.

Det var så pass allvarligt att Inga, i dag 82, fick antibiotika under två års tid. I samband med detta försämrades också hennes allmäntillstånd. Gitas mamma, en kvinna som alltid varit mycket aktiv och med en lång yrkesverksamhet som sjuksköterska, var nu den som behövde omsorg.

– Hon var helt klar i huvudet vid den tiden men hemtjänsten kom hem till henne en gång om dagen med matlåda. Annars skötte mamma sig helt själv, berättar Gita.

Strax efter att hon tillfrisknat från lunginflammationen kom perioder när Inga inte riktigt var sig själv. Hon kunde säga underliga saker. Gita misstänkte att minnet var påverkat och tog kontakt med vårdcentralen för att Inga skulle få genomgå en grundlig utredning.

      LÄS MER: Umgänge med barnbarnen kan skydda mot – och förvärra – demens

Fick diagnosen demens

Under tiden som utredningen pågick försämrades hennes mammas tillstånd.

– Hon blev mer och mer initiativlös, apatisk och rörde sig inte.

Ingas hemtjänst utökades och efter ett halvår fick hon diagnosen demens. Under sommaren 2015 drabbades hon av en kombinerad lunginflammation och urinvägsinfektion.

– Hon skickades då till rehabilitering och det var där jag påpekade att jag inte trodde hon skulle klara sig själv längre, berättar Gita.

Gita bad om att få vårdplanera och förklarade att hennes mamma nu var i behov av ett nytt boende.

– Hemtjänsten kom. De gav henne mat och diskade, plockade undan och handlar. Men det fanns ingen riktig kunskap om sjukdomen demens. Det krävs att man vet hur man ska motivera personen till att kliva upp, klä på sig och röra på sig.

      LÄS MER: Stora vårdbrister upptäckta på demensboende

Fick avslag av kommunen

Inga behöver få näringsriktig mat och intellektuell stimulans. Men den fysiska biten är minst lika viktig, förklarar Gita, som själv är läkare.

– Man måste belasta sitt skelett, annars blir man benskör. Man måste vara uppe och röra på sig för om man ligger ner så faller lungorna ihop och man riskerar att få lunginflammation.

Men Ingas ansökan om plats på vård- och omsorgsboende fick avslag.

– Vi överklagade men fick avslag igen så i augusti 2015 skickades ärendet till förvaltningsrätten.

Annons

Fyra månader senare kom beslutet: avslag igen.

      LÄS MER: Ramlade 47 gånger på demensboende

“Fullständigt ohygieniskt!”

Gita utökade då hemtjänsten åt sin mamma men trots detta fanns det dagar då Inga inte kom upp ur sängen alls.

– Hemtjänsten har helt enkelt inte tid att vänta till just den stunden då mamma vill, eller kan, komma upp ur sängen, säger Gita.

Ingas tillstånd fortsatte att försämras och hon har sedan dess gått ner tio kilo. Tänderna på underkäken har ramlat loss på grund av försämrad munhygien och hon har trycksår på fötter och höft. Sår som aldrig får möjlighet att läka.

– Hon spenderade all sin tid i sängen, hon åt även där och kunde inte gå till toaletten själv.

Därför hade Gitas mamma en toastol precis bredvid sängen.

– Hon åt, kissade, bajsade och sov – allt inom tre kvadratmeter.

– Fullständigt ohygieniskt!

Gita ansökte i somras än en gång om plats på vård- och omsorgsboende. Än en gång fick hennes mamma avslag.

      LÄS MER: Ny metod för att upptäcka demens

Beviljades till slut

Under hösten försämrades Ingas tillstånd ytterligare. Hon kunde inte längre sträcka ut benen, knäna hade låst sig. Gita gjorde ett nytt försök och ansökte om plats på vård- och omsorgsboende för demenssjuka. Den här gången blev det beviljat direkt.

– Det känns bra att mamma äntligen fått en plats men jag är samtidigt besviken på att det gick så här långt. Om hon hade beviljats plats för ett år sedan hade hon fortfarande kunnat gå. Nu vet jag inte om hon någonsin kan göra det igen.

Processen har också fått Gita att fundera över de äldre som inte har någon anhörig. De som inte får hjälp med att driva liknande ärenden, ansökningar och överklaganden.

– Vad händer med dem? De blir ju bara liggande, konstaterar Gita Strindfors.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet

Senaste nytt

  1. 12:54 Kraftigt sänkt straff för Dalarödöd

    Hovrätten sänker straffet från 14 år för mord till tre års fängelse för grov misshandel. Den...

  2. 12:43 Minister oroas av nya KS-experiment

    Mellan 2011 och hösten 2016 fick 68 patienter på Karolinska universitetssjukhuset (KS) en experime...

  3. 12:43 Elevernas hem invaderat av råttor

    I de skånska ridelevernas hem fanns råttorna överallt: På väggarna, på bjälkar i taket och i...

  4. 12:40 Italien får Cloetta att vinstvarna

    Godistillverkaren Cloetta skriver ner värdet på sin verksamhet i Italien, och flaggar för en even...

  5. 12:37 Thorgren finalklar i comebacken

    Snowboardåkaren Sven Thorgren är klar för final i sin comeback i världscupens slopestyle och f...

Visa fler nyheter

Populära reportage

  1. De största svenska såporna – från Varuhuset till Skilda världar

    Tv-kritikern Leif Schulman minns höjdpunkterna bland svenska tv-såpor. Från de första stapplande...

  2. Kjerstin Dellert: Allt är prinsessan Christinas fel

    News55 träffar den nyblivna 90-åringen Kjerstin Dellert som ger sina bästa tips på att få ut me...

  3. Telefonlinjen för alla ensamma äldre

    Kommer du fira jul själv i år? I så fall är du inte ensam. Mer än hälften av Sveriges äldre...

  4. Elva moderna efterföljare

    Om du gillade de klassiska 70-talsdeckarna är det inte helt osannolikt att du även uppskattar de h...

  5. Hund och katt istället för lyckopiller

    Soltorps äldreboende använder djuren som medicin, istället för tabletter.

Visa fler reportage
Annons