Annons
Annons
Annons

Så stöttar samhället dementa med annat modersmål än svenska

För äldre med annat modersmål än svenska kan demenssjukdomar få svåra följder. I samband med sjukdomen försvinner ofta det språk man senast har lärt sig vilket ökar behovet av demensvård riktad till äldre med utländsk bakgrund.

Annons

Drygt 160 000 av Sveriges befolkning lever med demenssjukdom, enligt statistik från Socialstyrelsen, och för de med annat modersmål än svenska kan demens få svåra följder. I samband med sjukdomen försvinner ofta det språk man senast har lärt sig vilket ställer höga krav på vården och på anhöriga. Det förklarar Rozita Torkpoor vid Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Malmö.

– Vi såg att vi inte var lika bra att ställa diagnos på personer med annat ursprung. Symptom på sjukdom tolkas olika i olika kulturer. Man har inte samma kunskap om demenssjukdomar vilket gör att man ser symptomen som en del av åldrandet, söker hjälp senare eller kanske inte alls. Ett annat problem var kommunikationssvårigheter i mötet mellan patient och läkare.

      LÄS MER: Svenska språket blev aldrig hans. Inte på riktigt.

Arbetar för en jämlik demensvård för äldre med utländsk bakgrund

Migrationsskolan i Malmö arbetar sedan 2011 för en mer jämlik demensvård för personer med utländsk bakgrund. Efter att ha forskat på området såg man att dementa med utländskt påbrå sökte vård i allt mindre utsträckning och ofta i ett senare skede av sjukdomen. Den språkförbistring som kan uppstå i mötet mellan läkare och patient gjorde det dessutom svårare för vårdtagaren att kommunicera vilken vård som önskas. De så kallade minnestester som har använts för att ställa diagnos var också anpassade efter en västerländsk kultur, något som inte alltid fungerar för de med andra erfarenheter, berättar Rozita Torkpoor.

– Testerna handlar om att undersöka sådant som språk-, läs- och skrivförmåga eller hur väl en patient klarar av att påbörja och sedan avsluta något. Men det blir svårt att klara testerna om man till exempel inte har gått i skolan, inte kan läsa eller skriva svenska. Det betyder att man kan få dåligt resultat bara för att man är analfabet. De minnestester vi har använt är utvecklade i en västerländsk kultur och därför är det språk och kultur som avgör om testerna ger bra resultat eller inte.

Nu arbetar man därför med det som kallas Rudas-testet, ett minnestest som är anpassat för patienter som till exempel inte har så stor kännedom om den västerländska kulturen, har lägre utbildningsnivå eller har annat modersmål än svenska.

– Rudas-testet är validerat i flera länder och bygger på vardagen, inte på det man lärt sig i skolan. Man får till exempel beskriva hur man ska ta sig över en starkt trafikerad gata istället för att skriva eller räkna.

Den eventuella språkförbistringen mellan vårdpersonal och patient också något som spelar in på de demens- och äldreboenden som finns i Sverige. Och det är inte bara personer med utländsk bakgrund som upplever att språket kan bli ett problem: det finns de som trots att de har levt i Sverige i hela sitt liv med svenska som modersmål, på ålderns höst känner ett behov av att gå tillbaka till att prata den dialekt de växte upp med.

Många anhöriga känner därför oro inför att låta sina föräldrar bo på ett äldreboende eftersom de gamla kanske inte har så lätt att kommunicera med personalen.

– Det kan vara svårt att acceptera demenssjukdomens konsekvenser och att lämna bort sina föräldrar till ett demensboende. Detta är särskilt problematiskt om man kommer från en kultur där man ofta tar hand om sina gamla hemma. “Det kändes som om jag lämnade mitt barn på dagis. Det var en sorg och ett stort steg”, sade en anhörig jag pratade med. Något som gör det ännu svårare är om man är orolig för att ens förälder inte kan göra sig förstådd, säger Rozita Torkpoor.

Boendet som ska påminna om hemlandet Iran

Utanför ingången till äldre- och demensboendet Persikan står Salar Amajadi med mobiltelefonen tryckt mot kinden och vinkar. Salar är verksamhetschef för Sveriges enda äldreboende med persisk inriktning som ligger i Akalla utanför Stockholm.

– Äntligen är du här! Vi började bli oroliga, men du är inte den första som har svårt att hitta hit, säger Salar Amajadi, ler och öppnar dörren.

Salar berättar ivrigt om livet på boendet när vi går genom korridorerna. På väggarna hänger färgglada persiska bonader och kartor över Iran. Vi passerar en matsal där några boende just har ätit sin lunch. Salar springer fram till en äldre dam, ger henne en stor puss på kinden och frågar på persiska om hon tyckte om maten. De måltider som serveras bygger på traditionella persiska recept och tillagas av boendets egna kockar. På TV:n i allrummet visas en persisk nyhetssändning. Allt ska, så långt det är möjligt, påminna om de boendes hemland Iran.

– Här pratar de boende om olika områden i Iran där de har bott. Alla möbler har vi köpt i Iran. Inom den svenska kulturen äter man småkakor och fikar men vi på Persikan köper istället in 100 kilo frukt och fem kilo valnötter till de boende. Målet är att språket, maten och miljön ska påminna de boende om sitt hemland. Det är de här små sakerna som betyder så mycket, säger Salar Amajadi.

För tillfället bor 54 äldre på Persikan. De flesta talar ingen eller mindre bra svenska. Några har bott länge i landet och har tidigare talat bra svenska, men i takt med att man åldras eller börjar utveckla demens försvinner ofta det språk man senaste lärde sig. Tanken är att de som bor här ska kunna umgås med andra som talar samma språk och även möta personal som pratar persiska och som förstår sig på de kulturella skillnaderna.

– Alla som jobbar på Persikan är tvåspråkiga och pratar både svenska och persiska. Det är en förutsättning för att jobba här och ett krav vi ställer på våra anställda. Personalen är nära de boende. De delar varandras kultur och har gemensamma referensramar. Vi är ett team som har lärt känna varandra, säger Salar Amajadi.

Han går fram till en dörr som står på glänt och ger den en lätt knackning.

– Khosh amadin, biyain to! (välkommen in) ropar en röst bakom dörren.

85-årige Asghar Esteka har parkerat sin rullator nära till hands där han sitter i soffan och välkomnar oss in i sin ljusa lilla etta. På soffbordet står en vas med blommor och flera skålar generöst fyllda med persiskt godis. Vi slår oss ned runt bordet och Asghar skjuter fram en av skålarna mot mig.

Salar hjälper till att översätta från persiska till svenska när Asghar berättar om livet på Persikan. Han har bott här i drygt tre månader och trivs mycket bra.

– Det var faktiskt min fru som först kom på idén att vi skulle bo här. Hon blev sjuk och ville flytta hit. Vi har varit gifta i 65 år och jag ville inte bli kvar hemma alldeles ensam så jag bestämde mig för att flytta med henne till Persikan, berättar Asghar Esteka.

      LÄS MER: Utredare: “Stor okunskap om våld mot äldre kvinnor”

“Jag trivs bättre här än jag gjorde hemma när jag var barn”

Asghar berättar hur en vanlig dag på boendet ser ut.

– Jag går runt och pratar med de andra som bor här. Ibland gör vi utflykter till Kista och Rinkeby. Jag sjunger ofta för alla. När jag sjunger blir de andra glada, sjunger med och klappar händerna. Alla kommer vi att dö, och jag vill lämna fina minnen bakom mig. Det kan jag genom att göra något för andra.

– Och så har jag en mycket vacker sångröst, skrattar Asghar.

Asghar Esteka berättar om sitt hemland Iran, om hur det var att komma till Sverige, om sina politiska åsikter och engagemang och om att åldras i ett nytt land. Det blir ett långt, och stundtals språkligt snårigt, samtal och när Asghar frågar om jag vill höra honom sjunga något på persiska känns det nästan lättare att förstå varandra i musik än i ord.

– Jag trivs jättebra. Jag har det bättre här än jag hade det hemma hos mina föräldrar när jag var barn, avslutar Asghar Esteka.

På Persikan arrangeras gemensamma aktiviteter flera gånger i veckan. Det kan vara sådant som gymnastik, sång, dans, karaoke, filmvisning eller frågesport. Man firar också de persiska högtiderna som det persiska nyåret Norouz i mars varje år och som firas med en hejdundrande fest.

– Iranier älskar att festa, det är allmänt känt. När vi firar det persiska nyåret sjunger, äter vi gott och dansar hela natten. Ingen vill gå och lägga sig! Oftast är det faktiskt vi som jobbar här som ger upp först, skrattar Salar Amajadi.

På Persikan är det också viktigt att anhöriga känner sig välkomna, berättar Salar. Förutom de boende bor just nu också fyra anhöriga på boendet och de äldre får ofta besök av sina nära och kära.

– I den persiska kulturen ingår det att man tar hand om sina föräldrar när de blir äldre. Att lämna sina gamla till ett äldreboende kan kännas ovant och jobbigt för många. Det är därför det är så viktigt att de boendes anhöriga känner sig delaktiga och välkomna att komma hit och hälsa på.

– Flera av de äldre som bor här kom hit från andra boenden och många av dem var deprimerade bland annat för att de inte hade kunnat göra sig förstådda, men när de kommer till Persikan ser man hur de blommar upp. Att få en dement person att äta kan vara svårt och för de som bor på Persikan fungerar det inte att ge en silltallrik. Det handlar inte om att andra äldreboenden inte fungerar eller är bra, utan om att det finns olika sätt att skapa trygghet för äldre. Igenkänning och att man kan göra sig förstådd betyder mycket, avslutar Salar Amajadi.

      LÄS MER: Politiker: “Våld mot kvinnor är den viktigaste jämställdhetsfrågan”

Språket är inte det enda sättet att skapa trygghet

Men även om språket är ett sätt att skapa trygghet och tillit är det långt ifrån det enda, menar Rozita Torkpoor vid Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Malmö.

– Att man talar samma språk är inte allt. Det är naturligtvis viktigt att man kan kommunicera, men det kan man göra på olika sätt. Kommunikation är inte bara verbal utan något som blir lättare ju bättre man lär känna varandra, säger Rozita Torkpoor.

– Kontinuitet, att få vård av samma vårdpersonal som man känner igen, att få närhet eller att känna att personalen tar sig tid är faktorer som kan väga lika mycket för att en människa upplever att den får god vård. Det handlar om att personen ska känna sig trygg och det kan man känna även om man inte talar samma språk.

Det som allt i grunden handlar om är att vi måste arbeta för att skapa ett samhälle där våra äldre, oavsett språk och härkomst, får den vård och det stöd de behöver, menar Rozita Torkpoor.

– Det handlar om många saker. Att öka kunskapen hos anhöriga, ta fram metoder för att optimera användningen av tolkar, utvärdera möten mellan patient och läkare och att utveckla rättvisa sätt att ställa diagnoser. I takt med att vi lever längre och att demenssjukdomarna om 20 år kommer att öka, behöver vi jobba från olika håll. Persikan kanske inte är den bästa lösningen, men det är ett sätt att gå tillväga. Det viktigaste är att vi rör oss mot samma mål, avslutar Rozita Torkpoor.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet

Annons

Populära reportage

  1. De är Sveriges äldsta fångar

    Några av landets fångar utmärker sig genom att vara betydligt äldre än genomsnittet. News55 be...

  2. Nyblivne 60-åringen Olle Jönsson: "Åren mellan fyrtio och sextio har gått jävligt fort"

    Egentligen ville Lasse Stefanz sångare Olle Jönsson fira 60-årsdagen den 1 december i London, men...

  3. Jag har aldrig ens funderat på att gå i pension

    News55 träffar Richard Herrey och pratar om troll, stämningsansökningar, det nya jobbet och framt...

  4. Kjerstin Dellert: Allt är prinsessan Christinas fel

    News55 träffar den nyblivna 90-åringen Kjerstin Dellert som ger sina bästa tips på att få ut me...

  5. Ingela Pling Forsman: Jag saknar inte melodifestivalen

    Ingela ‘Pling’ Forsman, 65, saknar inte att skriva låtar till Melodifestivalen. Tävlin...

Visa fler reportage

Senaste nytt

  1. 08:59 Åtta dömda i rekordknarkhärva

    Åtta män från Norge, Sverige och Nederländerna har dömts till fängelse i mellan två och tolv...

  2. 08:52 Andersson Wij åker på turné

    Tomas Andersson Wij ger sig ut på vägarna för en landsomfattande turné i början av nästa år...

  3. 08:50 Bryderier om brexit i Bryssel

    Det får inte vara för mjukt – men inte heller för hårt. EU-ledarna söker rätt balans n...

  4. 08:38 Ardern lovar folkomrösta om cannabis

    Mindre invandring, omförhandlad handel – och kanske tillåten marijuana. Det politiska stjär...

  5. 08:40 Kraftigt lyft för Volvos orderingång

    Lastbilsjätten AB Volvo slår förväntningarna, med en vinst på drygt sju miljarder kronor. Order...

Visa fler nyheter