Nobelpris för utveckling av litiumjonbatteri - News55
Annons
Annons

Nobelpris för utveckling av litiumjonbatteri

Uppdaterad: 2019-10-09 13:15

De sitter i mobiltelefoner, elbilar och möjliggör förnybara energikällor. Årets Nobelpris i kemi går till tre forskare för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

Jag tror inte att det har sjunkit in riktigt än, säger pristagaren Stanley Whittingham till TT.

Annons
Annons
NobelTT
Sara Snogerup Linse, Göran K Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien och Olof Ramström presenterar årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga vetenskapsakademien.

Sara Snogerup Linse, Göran K Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien och Olof Ramström presenterar årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga vetenskapsakademien.
Professor Olof Ramström presenterar årets Nobelpristagare i kemi.

Professor Olof Ramström presenterar årets Nobelpristagare i kemi.

Kemipriset går till de tre forskarna John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för att ha skapat en laddningsbar värld, som Kungliga vetenskapsakademien uttrycker det.

När Whittingham, född 1941 i Storbritannien, började sin forskarbana trodde han aldrig att han skulle belönas på det här sättet. Han är fortfarande i chock när TT når honom på telefon bara någon minut efter beskedet.

Vi hade aldrig någon aning, det fick en betydligt större påverkan än vi någonsin kunnat ana.

“Stor potential”

Pristagarna tillkännagavs av Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, under en presskonferens i Stockholm.

Jag tänkte väl att ni skulle gilla det, sade Hansson när leenden spreds bland de samlade journalisterna.

Annons
Annons

Litiumjonbatterier har en hög energitäthet och kan därför göras mycket små, och ändå kraftfulla. Men litium är ett mycket reaktivt grundämne, exempelvis reagerar det lätt med vatten. Därför måste dess reaktivitet “tämjas”, vilket var det pristagarna gjorde på 1970-talet, genom att skapa lager av titandisulfid.

På 1980-talet ersattes titandisulfiden med koboltoxid, vilket förbättrade funktionen ytterligare, och gjorde att dagens batterier kan alstra en mycket hög spänning jämfört med andra batterier. En annan unik företeelse med litiumjonbatteriet är att den kemiska processen går att köra baklänges, vilket gör att dessa batterier blir uppladdningsbara.

Whittingham upptäckte de skiktade lager som hade potential för ett batteri och Goodenough upptäckte vilket det bästa materialet var (litiumjoner) medan Akira Yoshino var den som utvecklade ett fungerande litiumjonbatteri för första gången,

Det är svårt att utveckla ett nytt, välfungerande batteri, vilket är precis vad pristagarna gjort, säger professor Olof Ramström, ledamot i akademien, under presskonferensen.

Annons

I dag används dessa batterier inte bara i bilar och cyklar, utan också hos strömkällor vars elektricitet fluktuerar, som solpaneler. Så dessa batterier har haft en extremt stor påverkan på hur vi lever i dag, säger professor Olof Ramström.

Elbilar och solkraft

Litiumjonbatterier har möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft. De sitter i våra datorer, telefoner och surfplattor. De har också bidragit till ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten, enligt Kungliga vetenskapsakademien.

Att han, tillsammans med sin kollega John Goodenough och Akira Yoshino, får Nobelpriset ligger helt i linje med Nobels minne, säger Whittingham.

Målet för honom (Nobel) var att ge priset till något som har påverkat många. Vi hade inte haft de telefoner eller andra prylar vi har i dag om det inte vore för litiumjonbatteriet, säger han.

Den brittiske forskaren tror och hoppas att det går att bygga vidare på upptäckten och skapa förutsättningar för en mer hållbar värld.

Det kommer att bli mer förnyelsebar energi och det måste vi ju lagra på något sätt. Framtiden ser ljus ut.

Han ser fram emot att få komma till Stockholm i december och ta emot priset.

Annons

Om bara hälsan är med mig kommer jag definitivt, säger den 77-årige Nobelpristagaren.

Äldst någonsin

Japanen Akira Yoshino medverkade på telefon under presskonferensen och beskriver processen att utveckla litiumjonbatteriet som väldigt lång. Han tror också att batteriet kan vara en viktig hjälp i den pågående klimatförändringen.

John Goodenough från Tyskland, som i somras fyllde 97 år, blir den äldste Nobelpristagaren någonsin – ett år äldre än fysikpristagaren Arthur Ashkin var förra året. Goodenough lyckades inte kommittén få tag i innan namnen tillkännagavs.

Kemipriset har genom åren mottagits av 181 personer, varav 5 kvinnor. Den yngsta kemipristagaren var 35 år och den äldsta 85 år.

Senaste nytt

  1. 00:10 Sverige vann Euro Floorball Tour

    Det krävdes ett straffdrama – men till slut blev det svensk seger mot Tjeckien för de svenska in...

  2. 23:44 Tung debut för nye Milan-tränaren

    Det blev ingen omedelbar positiv effekt när Stefano Pioli gjorde sin första match som tränare f...

  3. 23:45 Akelius känner skam över flyktingsituationen

    Fastighetsmiljardären Roger Akelius har de senaste åren skänkt lika mycket pengar till en utvald...

  4. 23:20 Grön våg sköljer över Schweiz

    En grön våg av miljömedvetenhet verkar ha sköljt in över Schweiz vid söndagens nationella val...

  5. 22:55 Nytt nattligt utegångsförbud i Chile

    Chile utlyser utegångsförbud i huvudstaden Santiago för andra natten i rad efter fortsatta samman...

Visa fler nyheter
Annons
Annons
Läs nästa artikel Nobelpris för utveckling av litiumjonbatteri Nobelpris för utveckling av litiumjonbatteri