Ekonomer: Regeringen för snål - News55
Annons
Annons

Ekonomer: Regeringen för snål

Uppdaterad: 2019-04-10 10:05

Regeringen räknar med att svensk ekonomi bromsar in i år, enligt budgetprognosen. Och risker finns att tillväxten blir än sämre.

Men ekonomer tycker att regeringen är onödigt snål.

Annons
Annons

De större satsningarna i vårändringsbudgeten lyser med sin frånvaro. Finansminister Magdalena Andersson (S) pekar på att det mesta är intecknat från den M/KD-budget som röstades igenom strax före jul.

De förslag vi lägger fram på grund av att vi har en ny regering kommer att finansieras krona för krona, säger hon på en pressträff.

Men Swedbanks chefsekonom Anna Breman, liksom många andra ledande ekonomer, tycker att det är dags att släppa på kravet att varje reform och satsning ska vara “fullt finansierad” eller betalas “krona för krona”. Det är inte nödvändigt när regeringens prognos pekar på att statsskulden de kommande åren kommer att sjunka till nästan 28 procent av BNP, påpekar hon. Lägre statsskulder är svåra att hitta i Europa.

Hämmar tillväxt

Jag tycker det och av flera anledningar. Sverige står inför flera utmaningar som till exempel den tudelade arbetsmarknaden, integrationen, och det behövs satsas ännu mer på miljön om man ska nå de mål som partierna ställt sig bakom. Välfärden står också inför stora utmaningar när befolkningen blir allt äldre och infrastrukturen måste förbättras.

Jag är rädd för att man hämmar den framtida tillväxten med en för stram finanspolitik i dag och inte satsar på de områden som behöver satsningar.

Annons
Annons

Totalt handlar regeringens förslag om reformer för 4,5 miljarder kronor, med bland annat 750 miljoner till det så kallade klimatklivet, en exportsatsning på 65 miljoner och 100 miljoner till det så kallade industriklivet.

Ojämn arbetslöshet

Magdalena Andersson noterar även att arbetslösheten är väldigt ojämnt fördelad i Sverige. Den är hög bland utrikes födda och bland människor som saknar eftergymnasial utbildning.

Här behövs ytterligare åtgärder, säger hon.

För att motverka denna trend kommer bland annat nedsättningar av arbetsgivaravgifter att förlängas till två år, från dagens ett år. Krav på kollektivavtal i nystartsjobb tas också bort.

Regeringen räknar med att tillväxten faller till 1,6 procent i år jämfört med 2,3 procent i fjol. Den beräknas därefter ligga kvar på 1,6 procent de två följande åren för att stiga till 2,0 procent 2022.

Men det finns risker:

“Storbritanniens utträde ur EU, amerikansk handelspolitik och osäkerheten på den svenska bostadsmarknaden gör dock att det finns risk för att utvecklingen blir svagare än väntat”, skriver regeringen i sin bedömning av ekonomins utveckling.

Indikatorer pekar mot en dämpad utveckling i världsekonomin framöver, enligt regeringen.

Underskattar hot

Annons

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, anser att regeringens budgetprognos förlitar sig lite för mycket på en stark arbetsmarknad.

Vi har en rekordstark arbetsmarknad just nu, men med tanke på att man dragit ner den ekonomiska tillväxten till någonstans omkring en halv procent så får det också effekter på arbetsmarknaden.

Samtidigt anser hon att regeringen underskattar USA:s hot om handelstullar mot EU.

Man skriver om de här riskerna, men jag tror att man underskattat dem, med tanke på att vi får följdeffekter. Vi har redan nu ett svagt Europa och framför allt går Tyskland riktigt dåligt. Om vi får någon typ av handelskrig mellan EU och USA blir det ytterligare ett sänke.

Högre löneökningar

Den svenska ekonomin präglas samtidigt av högt resursutnyttjande, där långa rekryteringstider i näringslivet tyder på att det är svårt att hitta arbetskraft till vakanta jobb. Detta har dock inte lett till högre löneökningar, ännu.

“Löneökningarna förväntas stiga något 2019-2022, bland annat på grund av en gradvis stigande produktivitetstillväxt, stigande löner i omvärlden och en fortsatt stabil arbetsmarknadsutveckling”, skriver regeringen.

Regeringen beskriver den offentliga sektorns finanser som starka.

Annons

Budgetöverskottet, mätt som den offentliga sektorns strukturella sparande, beräknas hamna på 0,2 procent i år. Det är något lägre än målet på 0,33 procent. Överskottet väntas därefter stiga till 0,5 procent 2020, 1,0 procent 2021 och 1,9 procent 2022.

Statsskulden faller

Samtidigt beräknas den offentliga sektorns skuld falla till 34 procent av BNP i år, från fjolårets 39 procent. Nedgången väntas därefter fortsätta ned till 28 procent 2022. Enligt ramverket ska skulden ligga på 35 procent av BNP.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman beskriver vårbudgetprognosen som försiktig men något för optimistisk jämfört med bankens egen.

Vi ser framför oss en svagare utveckling de kommande åren både globalt och i Sverige. Det finns inte jättemycket utrymme för åtgärder nästa år heller enligt regeringens egen prognos.

Senaste nytt

  1. 10:58 Knivbeväpnad man sköts i benet av polis

    Polis i Malmö har skjutit en knivbeväpnad man i benet. Det var när polis skulle kontrollera manne...

  2. 10:49 Klättrare tros ha omkommit i lavin i Kanada

    Tre klättrare befaras ha omkommit i en lavin i Klippiga bergen i Kanada. De saknas efter ett förs...

  3. 10:42 Akut brist på blod i Göteborg

    Det råder akut brist på blod vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, skriver GP. Vi behöver blod f...

  4. 10:27 Tre män anhållna för mordförsök i Kalix

    Tre män i 35- till 50-årsåldern har anhållits misstänkta för försök till mord på en ort uta...

  5. 10:26 Zelenskyj och Porosjenko möts i en sista rond

    I dagarna avgörs vem som ska styra Ukraina de närmaste åren. Presidentvalet står mellan en 41...

Visa fler nyheter
Annons
Annons
Läs nästa artikel Ekonomer: Regeringen för snål Ekonomer: Regeringen för snål