"Vem vill ha ett pris som saknar prestige?" - News55
Annons
Annons

“Vem vill ha ett pris som saknar prestige?”

Att ställa in utdelningen av fjolårets Nobelpris i litteratur var en enorm prestigeförlust för Svenska Akademien. Torsdagens tillkännagivande kan ses som en seger – men är också en temperaturmätare för om förtroendet för Akademien har återställts.

Annons
Annons
Svenska AkademienTT
Förra året vid den här tiden var det tomt i Börshuset i Stockholm. Men på torsdag är det åter dags för två Nobelpristillkännagivanden inför världens ögon. Arkivbild.

Förra året vid den här tiden var det tomt i Börshuset i Stockholm. Men på torsdag är det åter dags för två Nobelpristillkännagivanden inför världens ögon. Arkivbild.
Kazuo Ishiguro är den senaste författaren som har fått ta emot Nobelpriset i litteratur ur kung Carl XVI Gustafs hand. Arkivbild.

Kazuo Ishiguro är den senaste författaren som har fått ta emot Nobelpriset i litteratur ur kung Carl XVI Gustafs hand. Arkivbild.

Det har gått 17 månader sedan Svenska Akademien meddelade att utdelningen av Nobelpriset 2018 ställts in. Beskedet kom efter en lång rad bakslag för Akademien i samband med skandalen kring den så kallade kulturprofilen.

Den avgörande faktorn var det låga förtroendet i omvärlden. Man kan inte dela ut ett så stort pris om man inte har ett högt förtroende. Vem vill ha ett pris som saknar prestige och aktning? säger Anders Olsson, tidigare ständig sekreterare och för närvarande ordförande i Nobelpriskommittén.

Gav Akademien ultimatum

Journalisten Christian Catomeris, som tillsammans med Knut Kainz Rognerud har skrivit boken “Svenska Akademien: Makten, kvinnorna och pengarna”, pekar på en annan avgörande detalj. Nobelstiftelsen, med vd:n Lars Heikensten i spetsen, ställde ultimatum för att skydda Nobelprisens rykte.

Annons
Annons

Nobelstiftelsen agerade som ett företag som är mån om sin bild och varumärket Nobelpriset. Det är ett av de starkaste varumärken Sverige har i världen, så de var medvetna om riskerna om det skulle skadas, säger han.

Oron och konflikterna i Akademien resulterade till slut i att sju ledamöter lämnade institutionen för gott. Kritiken som riktades mot den inre kärnan av kvarvarande ledamöter var massiv – och Anders Olsson beskriver det i dag som att det fanns ögonblick då Akademien “höll på att brytas sönder”.

Kritiken i medierna var våldsam och helt oförsonlig mot Akademien och då sänktes också förtroendet radikalt. Det gick väldigt snabbt, vi hade ingen på vår sida – och även hovet och inte minst Nobelstiftelsen gick ganska snabbt ut med någon sorts varning till oss, berättar han.

Avhopparna kom tillbaka

Att Svenska Akademien i mars i år fick klartecken från Nobelstiftelsen för att få dela ut både 2018 och 2019 års pris tillskriver Olsson flera olika faktorer: att man löste konflikten med Katarina Frostenson, att avhopparna Peter Englund och Kjell Espmark återvände, att man med nya inval lyckades fylla alla stolar – och att Akademien blev mer transparent mot omvärlden.

Christian Catomeris drar en annan slutsats:

Annons

Jag tror att man har haft en förhandling med Nobelstiftelsen som har varit ganska hård. Det ena tror jag handlar om Horace Engdahl som tidigare har varit en stark och tydlig person i Akademien. Man har velat ha honom mindre kopplad till Nobelpriset eftersom man ansåg att hans uttalanden skadade priset, det gäller framför allt hans uttalanden om synen på kvinnor och kulturprofilen.

Det andra som avgjorde saken till Akademiens favör, menar han, är att man gick med att skapa en Nobelpriskommitté som till mer än 50 procent består av externa ledamöter. Den kortlista med förslag till 2018 års pris som redan fanns revs upp och kommittén började om från scratch med att leta fram två potentiella pristagare.

“Opinionssiffrorna ganska låga”

Är förtroendet för Svenska Akademien och Nobelpriset i litteratur återupprättat nu? Nej – det anser varken Catomeris eller Olsson.

Om man tittar på opinionssiffrorna så är de ganska låga, särskilt i utlandet. Det tar tid att återupprätta förtroendet, det är ganska naturligt att det är så när det ser så illa ut som det gjorde, säger Anders Olsson.

Annons

Det är lätt att tro att förtroendekrisen har gjort Akademien mer ängslig när det gäller valen av Nobelpristagare. Att välja två kvinnliga pristagare med icke-europeisk bakgrund skulle till exempel vara ett uppskattat grepp. Men Anders Olsson hävdar att kommitténs strävan har varit att “vara så lite taktisk som möjligt”.

Akademien har kommit en god bit på väg sedan i maj 2018, men ännu har institutionen en del att bevisa. Om Nobelstiftelsen inte är nöjd med det moderniseringsarbete som fortfarande pågår är det inte omöjligt att litteraturpriset ännu en gång dras fram som ett vapen.

Nobelpriset är jätteviktigt både för Akademien som institution och kanske även för ledamöternas egon. De skulle nog inte må jättebra av att bli några bortglömda halvbyråkrater som sysslar med ordböcker och några mindre lästa skrifter om Akademiens historia, säger Christian Catomeris.

Senaste nytt

  1. 00:10 Sverige vann Euro Floorball Tour

    Det krävdes ett straffdrama – men till slut blev det svensk seger mot Tjeckien för de svenska in...

  2. 23:44 Tung debut för nye Milan-tränaren

    Det blev ingen omedelbar positiv effekt när Stefano Pioli gjorde sin första match som tränare f...

  3. 23:45 Akelius känner skam över flyktingsituationen

    Fastighetsmiljardären Roger Akelius har de senaste åren skänkt lika mycket pengar till en utvald...

  4. 23:20 Grön våg sköljer över Schweiz

    En grön våg av miljömedvetenhet verkar ha sköljt in över Schweiz vid söndagens nationella val...

  5. 22:55 Nytt nattligt utegångsförbud i Chile

    Chile utlyser utegångsförbud i huvudstaden Santiago för andra natten i rad efter fortsatta samman...

Visa fler nyheter
Annons
Annons
Läs nästa artikel “Vem vill ha ett pris som saknar prestige?” “Vem vill ha ett pris som saknar prestige?”