Toppavslutning på michelinkrogen - men nu väntar sillen och köttbullarna

Leif Mannerström drev La Aquarela i Patalavaca på södra Gran Canaria ett tag på 90-talet. Den var strålande redan då, och när nye ägaren Gregorio Fernandez Rodriguez tog över 1994 drömde han om att komma in i Guide Michelin. Nu är han där. Och det var förstås extra spännande att äta hans avsmakningsmeny häromdan. Häng med, om du gillar avancerad matlagning!

Små aptitretare hör till på en stjärnkrog. Det här var några av de fyra, fem vi fick på Aquarela:

Första förrätt: en pytteliten perfekt halstrad anklever:

Nästan allr kött på Gran Canaria är importerat. Men det finns en liten boskapsuppfödning, och här fick vi för första gången smaka carpaccio på lokalt nötkött, med smält talg och hyvlad parmesan:

Hummer i egen fond spetsad med kokos, grön curry och ockra var en ytterst liten bit – kanske därför så god…

En liten bit färsk lokal fisk i buljong- och krassesås följdes av en bit långbakad spädgris med smålök och sås på smör och honung från bergsbyn Aguimes…

… varpå festen klingade av med hjälp av ett par urtjusiga desserter med choklad, blåbär, färskost och annat gott.

Låter allt detta dyrt?

Ja, det beror på vad man jämför med, det finns turistkrogar på Gran Canaria som erbjuder en fyrarätters för dryga hundralappen. Men fine dining på Aquarela kostar mindre än hälften av vad motsvarande festmeny skulle gå på i Europa. Och för vinvänner måste det här vara ett paradis: ett glas bättre vin på stjärnkrogen får man för 80-90 kronor. En perfekt draja kostar lika litet.

Kul att få avsluta kanarievistelsen med michelinkäk, såklart. Men nu ska det bli härligt att komma hem till sillen, skinkan och köttbullarna!