News55

Att skriva med symboler är inte så nytt som de unga tror!

Artikelbild
STOCKHOLM 20150925
Aina Bergvall
Aina Bergvall
Uppdaterad: 09 apr. 2024Publicerad: 05 maj 2018

Språk är en levande materia, stadd i ständig förändring. Vissa av de där förändringarna kan inte den mest energiska språkpolis rå på, kanske inte ens ifrågasätta.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

För nu, när vi alltmer kommunicerar digitalt, verkar vi vara på ständig jakt efter genvägar. En sådan är att använda akronymer.  Varför skriva till någon att ”jag skrattade så mycket att jag låg på golvet och vred mig” när man kan förmedla samma budskap med bara sex bokstäver: ROFLSH. OK, det är engelska och uttyds ”Rolling On Floor Laughing So Hard” men faktum är att engelskan helt enkelt dominerar det ständigt förkortande nätspråket. Och vi rättar in oss i ledet, tillsammans med ungefär 1,5 miljard andra som också kan hantera engelska.

Tro hur som helst inte att det var först med sms-andet som specialuttrycken började dyka upp. Redan svunna tiders radiotelegrafist, även kallad ”gnist”, använde akronymer (akronym är en förkortning som bildas av första bokstaven i flera ord) i kombination med morsealfabetet. SOS är det mest välkända exemplet.

Själv glömmer jag aldrig när jag på 80-talet satt och knattrade på en telexmaskin och ställde en fråga till den som satt i andra änden. Fick det korta och koncisa svaret: Am blind.

Va? Satt det en blind människa och skötte telexen?

Nej, det gjorde det inte. Att vara blind betydde i sammanhanget att inte ha en susning om vad svaret på frågan skulle vara.

      LÄS MER: Har vi blivit mer lättlurade sedan vi började använda dator?

Fast det kan lätt kännas som en sorts blindhet när man stirrar ner i sin mobil och upptäcker inte bara mer eller mindre välkända bokstavskombinationer (AFK = Away from keyboard, IOU = I owe you, LOL = Laughing out loud) utan även diverse olika små bilder, ”emojis” – alltså enkla figurer som ska berätta något om hur avsändaren känner sig, en känsla som vederbörande vill dela med sig av. Glad  : – )  och ledsen : – ( som introducerades på tidiga 80-talet och kallas emotikoner) bjuder inte på problem, inte applåderande händer eller sprutande tårar heller, och tummen upp har vi ju använt oss av länge.  Men sedan …

Till en början var de gula figurerna något som nästan bara japaner skickade. Men på sisådär tio år har emoji-armén intagit resten av världen. Idag lär det finnas flera tusen varianter av sådana här ikoner. Floran är helt enkelt enorm, och den är inte enhetlig – olika telefonmärken har exempelvis olika emoji-utbud inlagda.

ANNONS

Eftersom användandet bara ökar gäller det att hänga med. Du som läser detta är förmodligen också en av dem som avslutar dina budskap med en gubbe! För nio av tio kompletterar sina inlägg i sociala medier med en emoji, åtta av tio använder dem i sms och det uppskattas att mer än sex miljarder emojis används varje dygn i världen, skriver The Scientist. Och det fina i kråksången är att oavsett vilket språk mottagaren talar kan vederbörande förstå en emoji.

Undan för undan verkar det som om emotikonerna och akronymerna blir besegrade av de gula gubbarna och deras inte-så-människolika kompisar. För, i den ständiga jakten på nya rationaliseringar, det går ju snabbare att klicka en gång än tre, eller hur?

      LÄS MER: Vilket liv hon ändå har levt, allas vår Lill-Babs!

Fast man ska definitivt akta sig för att själv använda bilder om man inte har koll på hur de faktiskt tolkas där ute i cyberrymden. Den unga generationen vet, vi får försöka lära oss av de där människorna som kan skriva meddelanden på Instagram med båda tummarna i en fart som vida överträffar den äldre generationens läshastighet.

Alltså kan man inte använda vilken emoji som helst bara för att den ser kul ut. Varning exempelvis för persika, nappflaska och aubergine, tre figurer som har porrbesläktad innebörd och nog endast lämpar sig för sexchattande.

Ett komplett språk bestående av emojis kommer vi aldrig att få, eftersom nyanserna saknas och det i princip är omöjligt att bygga en hel mening med deras hjälp. Men att de små figurerna inte bara lever vidare utan också förökar sig i kombination med det språk som fortfarande består av ord får vi absolut räkna med. Språk är en levande materia!

EOT (End Of Text, d v s slut på meddelandet). Där fick det duga med en gammaldags akronym. Just den frasen hittar jag ingen emoji för.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS