News55

Michael Nyqvist blev en del av den svenska folksjälen

Artikelbild
Leif Schulman
Leif Schulman
Uppdaterad: 28 juni 2017Publicerad: 28 juni 2017

Knappt hade ”Allsång på Skansen” tonat ut på tisdagskvällen. ”Stockholm i mitt hjärta …” Då kom flashen med den tragiska nyheten i mobilen: Michael Nyqvist död.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Nyqvist i vårt hjärta.

Bara några timmar senare hade dödsbudet spridits på sociala media. Facebook fylldes av hyllningar, gråt och sorgsna hågkomster. Vi var alla i chock.

       LÄS MER: Varför görs inte fler tv-porträtt av stora artister – medan de lever?

TT-telegrammet från familjen var kort men innehöll så mycket chock och smärta: ”Vi har i dag den sorgliga nyheten att meddela att skådespelaren och författaren Michael Nyqvist har avlidit tisdagen den 27 juni 2017 efter en tids sjukdom.”

Familjen ber att få sörja i stillhet, meddelade nyhetstelegrammet. Men de är inte ensamma.

Dagen därpå har vi fortfarande svårt att fatta och att ta in det som har hänt. Michael Nyqvist höll sin cancer hemlig för alla utom den allra närmaste kretsen, därför blev chocken så stor. Han var ju bara 56 år.

– Han hade så mycket kvar. Så mycket livsvilja, så mycket kvar att göra och så mycket kvar som han ville göra, säger Nyqvists vän och kollega Rafael Edholm till Expressen.

      LÄS MER: Överlåt Melodifestivalen till oss som förstår sig på saken

ANNONS

Det han har gjort är förvisso mer än vad de flesta skådespelare hinner under en livstid och Nyqvist blev med sina otaliga roller en del av den svenska folksjälen. ”Grabben i graven bredvid”, ”Så som i himlen” och ”Millenium”-trilogin är filmer vi aldrig kommer att glömma. Där spelar Michael Nyqvist bonde, dirigent och kriminalreporter – alla tre vitt skilda karaktärer, men med Nyqvists eget signum.

Hans egen personlighet, godhet, karisma och värme lyste igenom i varje roll. Det var kanske därför jag inte riktigt övertygades av hans skådespelarinsatser som skurk mot Tom Cruise i filmerna ”Mission: Impossible” och ”John Wick”. Michael var helt enkelt allt för snäll och empatisk för att slå någon på käften. Ändå lyckades han även i de rollerna och det säger en hel del om hans skådespelarkonst.

      LÄS MER: Låt oss dansa, för livet och hälsan!

Jag hade förmånen att träffa Michael några gånger. Senast vid TV-mässan MIP i Cannes för snart två år sedan. Han var där för att göra reklam för amerikanska kriminalserien ”The Hundred Code” där han spelade svensk polis i internationellt samarbete. Vi träffades för en kort intervju som gled över i ett samtal om allt annat än den aktuella tv-serien. Michael tog sig tid och var nyfiken. Hela tiden med humorn och glimten i de ljusblå ögonen. Efter en kort stund hade jag glömt bort att det var en internationell filmstjärna jag pratade med. Det blev ett stilla kompissnack oss emellan.

Sådan var han, Michael. Han fick alla att känna sig välkomna och bekväma. Han berättade och han tog sig tid att lyssna.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS