Därför tillhör Sverige världstoppen när det gäller ålderism

John Mellkvist är PR-konsult, framtidsspanare och sitter med i regeringens delegation för senior arbetskraft. Han talade om ålderism på den svenska arbetsmarknaden på Sveriges Äldreriksdag.
– Det är viktigt att skilja på ålderism och åldersdiskriminering. Ålderismen är de grundläggande förutsättningarna för att åldersdiskriminering, som är olaglig, överhuvudtaget ska få någon livsluft.
Han säger att om man kan få människor att associera till ålder på ett mer nyanserat och positivt sätt så kommer också åldersdiskrimineringen att minska.
-Jag får ofta frågan om Sverige är världens mest ålderistiska land och det är så klart väldigt svårt att svara rakt på. Det som är intressant är att frågan ofta kommer från människor som vistats mycket utanför Sverige, som har en annan erfarenhet hur det kan se ut i andra länder
Här är de tio viktigaste förutsättningarna, enligt John Mellkvist, för att Sverige tillhör världstoppen när det gäller ålderism.
1. Personnummersystemet. Vi påminns hela tiden om hur många år vi har levt. Det blir ett fokus som skymmer sikten för så mycket annat.
2. Ålderssifforna i media som hela tiden pumpas ut. Så fort något ska anonymiseras så är det en ålderssiffra och så fort det finns ett namn, så skriver man ändå ut åldern. Det göder tanken att antalet år är viktigt.
3. Arbetsmarknaden i Sverige är liten och det är hård konkurrens om jobben. Många tenderar att hålla hårt i det man har, speciellt när man börjar uppleva att ålder är en faktor.
4. Vi har en trygg arbetsmarknad, men allt har ett pris och trygghetens pris är rörligheten. Man vill inte flytta på sig i onödan, det kan ställa till problem. Man skapar en sluten cirkel snarare än ett öppet kretslopp.
5. Vi lever i åldersbubblor vilket kanske inte är unikt, men det sticker ut. Det börjar redan i förskolan, där man snabbt sorteras in i ålderskategorier. Det är i grunden okej och naturligt, problemet är när vi börjar sortera ut varandra utifrån ålder.
6. Människor, framför allt seniorer, är så mycket piggare, friskare och mer digitala än vad som visas genom bildsättning och associationer i media, där de ofta osynliggörs eller stigmatiseras negativt. Självklart skapas en stor rädsla för att åldras om man pumpar ut sådana bilder hela tiden.
7. Vi har haft fred i Sverige i 200 år och det ska vi vara tacksamma för. Tittar man på USA exempelvis, så hyser man stor respekt för veteraner som försvarat landet i krig och konflikter. Det gör skillnad för grundrespekten, både för äldre och ålder i stort.
8. En nedprioriterad syn på visdom och erfarenhet. Erfarenhetens betydelse ges betydligt större utrymme i andra länder, framför allt i Asien där man snarast måste ha tillräckligt med erfarenhet för att kunna hantera ett viktigt uppdrag. Den här insikten finns någonstans i Sverige också, men vi måste städa fram den eftersom den är viktig, inte minst för de unga.
9. Vi har en mycket stark pensionsnorm. Den trycker ner ålderismen betydligt mycket längre ner i åldrarna än vi tror. Vi tänker lätt “hur mycket har den här personen kvar?” istället för “hur mycket har personen med sig?” Den här inställningen är ett problem vi måste hantera.
10. Språket är viktigt för språket formar tanken. Därför tycker jag så mycket om Barbro Westerholms arbete med ordet “årsrik”. Det vill säga att man laddar språket med nya associationer och att man kopplar ett nytt grepp om vad det handlar om att åldras. Kanske skulle den här dagen (Sveriges Äldreriksdag) kunna heta ”Årsriksdag” istället?