"Samhället är inte rustat för psykisk ohälsa" - News55
Annons
Annons

“Samhället är inte rustat för psykisk ohälsa”

Vården och omsorgen om äldre personer måste byggas ut. Idag kommer äldre personer med psykisk ohälsa i kläm. I en debattartikel, signerad ett 30-tal tunga namn kopplat till vård, psykiatri och politik ges förslag på konkreta förbättringar.

Annons
Annons

I Sverige bor det idag cirka 2 miljoner människor som är 65 år eller äldre. Det är kvinnor och män, i ett åldersspann på nästan 40 år. Trots det talar vi fortfarande om ”äldre” som en homogen grupp. Ett sådant synsätt, som också kan betecknas som ålderism, drabbar särskilt ”äldre” personer med psykisk ohälsa. 

Psykisk ohälsa är en utmaning för hela samhället, oavsett ålder. Den enskildas välbefinnande och hälsa, anhörigas situation och samhällets resurser påverkas i mycket hög grad. Psykisk ohälsa, framförallt depression, är vanligare bland äldre än bland yngre. Det är också fler äldre personer som tar sitt liv jämfört med yngre personer, det gäller även äldre kvinnor i relation till yngre kvinnor. Trots det är samhället inte rustat för att möta behoven av både förebyggande insatser och vård och behandling.

Enligt Socialstyrelsens rapport från 2018 om Äldre och psykisk ohälsa konstateras det att få äldre får stöd och uppföljning från specialistsjukvården i jämförelse med yngre och fler äldre än yngre får endast behandling med läkemedel. Att äldre personer behandlas med psykoterapi hör till de absoluta undantagen, trots att det finns evidens för att äldre svarar väl så bra som yngre på samtalsbehandling.

Annons
Annons

Generellt sett så nyttjar äldre personer specialistvården vid psykisk ohälsa betydligt mindre än yngre personer och vad som skulle kunna vara förväntat. Äldre personer får istället vård och omsorg framförallt från primärvården eller den kommunala hemsjukvården.

Den psykiska ohälsan hos ”äldre” personer är dessutom ännu högre bland dem som har insatser från äldreomsorgen än bland dem som inte har det. Äldrepsykiatrisk specialistverksamhet saknas fortfarande i hälften av landets regioner. En specialitet som främst har i uppgift att möta allvarlig psykisk ohälsa i kombination med åldrandets sjukdomar. Det kan jämföras med behoven av barn- och ungdomspsykiatri.

Det finns många orsaker till att så få äldre med psykisk ohälsa får specialistvård och att stödet tycks vara otillräckligt. En orsak kan vara att äldre personer själva inte söker hjälp för psykisk ohälsa. En annan kan vara att de metoder för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre personer inte är anpassade utifrån äldre personers symtombild och behov. Det troliga är att eftersattheten också kan härledas från synen på den äldre personen.

Annons

En vanlig missuppfattning är att äldre personer i första hand har kroppsliga sjukdomar eller att exempelvis depression skulle vara en naturlig del av åldrandet. Depression hos äldre är en allvarlig sjukdom som förutom lidande hos den enskilde, ökat behov av vård och omsorg också leder till en kraftigt ökat dödlighet i kroppslig sjukdom.

Vi vet alltmer om riskerna för att misstolka en tidigare odiagnostiserad ADHD eller PTSD som  en begynnande demenssjukdom. Det är felaktiga tolkningar som i sin yttersta konsekvens kan leda till död. Ett exempel på stereotypa föreställningar är att en äldre kvinna kan vara en ”supermormor” men inte en ”mormor som super”, trots att alkoholmissbruket ökar som mest just i gruppen kvinnor 65 år eller äldre.

Annons

Det är inte bara den enskilda äldre personen som drabbas vid psykisk ohälsa utan även anhöriga. Psykisk ohälsa hos den som står en nära är förenad med ökad belastning och minskad livskvalitet för anhöriga och en nära anförvants död i självmord leder oftast till svårbearbetad sorg och förtvivlan hos anhöriga . Det ger ökad risk för ohälsa hos anhöriga och påverkar hela deras livssituation. Inte minst är detta särskilt belastande om den anhörige själv är i hög ålder med mindre egna resurser och behov av egen vård och omsorg. Psykisk ohälsa är fortfarande förenat med stigma för många i de äldre generationerna.

Trots att äldres psykiska ohälsa har uppmärksammats mer än någonsin de sista åren så finns det mycket som återstår att göra. Det gäller framförallt fördelning av resurser och utbyggnad av vården och omsorgen om äldre personer.

 

Annons

Vi föreslår därför 

  • DO ges i uppdrag att belysa situationen för äldre personer med psykisk ohälsa utifrån diskrimineringslagen
  • Myndigheten för delaktighet ges i uppdrag att i nära samverkan med civilisamhället sprida kunskap om diskrimineringslagstiftningen – ålder och psykiskfunktionsnedsättning
  • Inrätta ett nationellt kompetenscentrum om äldres psykisk ohälsa och substansberoende
  • Ökat stöd till patient-, brukar- och anhörigorganisationer samt pensionärsorganisationer för att förebygga diskriminering av äldre personer med psykisk ohälsa
  • Att all statistik inom området psykisk hälsa och ohälsa skall vara åldersuppdelad utifrån ett livsloppsperspektiv
  • Att stöd ges för att bygga ut den äldrepsykiatriska vården att omfatta minst en verksamhet i varje region
  • Att stöd för kompetensutveckling om äldres psykiska hälsa- och ohälsa ges till vårdnäraverksamheter som exempelvis primärvård 

 

Susanne Rolfner Suvanto, Omvårdnadsinstitutet i Sverige

Anna-Liisa Suvanto, Omvårdnadsinstitutet i Sverige, Universitetsadjunkt Karolinska Institutet

Ann-Christin Sandberg, Ordförande Riksförbundet Hjärnkoll 

Maria Kindfält Trygg, Verksamhetschef Riksförbundet Hjärnkoll

Britta Alin Åkerman, Professor emerita i Pedagogik, NASP, Karolinska Institutet

Christina Allaskog, Föreningen Äldres Hälsa

Annons

Jan Ancker, Ordförande SPF-seniorerna i Gnesta och Daga

Johan Andreen, Specialistläkare i psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri

Anne Marie Brodén, Förbundsordförande S:t Lukas, f d riksdagsledamot (M)

Gösta Bucht, Professor emeritus i geriatrik, sakkunnig för vård och omsorg SPF-seniorerna

Eva Gustafson, Demensföreningen i Kalmar

Yngve Gustafson, Seniorprofessor,  geriatriker Umeå

Monica Hansson, Leg.ssk/spec.psykiatri

Barbro Hejdenberg Ronsten, Ordförande RSMH

Peggy D Hermansson, Offentlig måltid i Sverige

Kristina Iritz Hedberg, Ordförande Riksföreningen för Sjuksköterskor inom Äldre- och Demensvård

Wallis Jansson, Med.Dr, leg.sjuksköterska

Ingvar Karlsson, Docent, äldrepsykiatriker

Maria Lundqvist Brömster (L), regionpolitiker Västerbotten

Ullakarin Nyberg, Överläkare, Med.Dr. Norra Stockholms psykiatri

Eva Olofsson, (V) oppositionsråd Västragötalandsregionen

Marie Pantzar, Socialdemokratiska kvinnoklubben i Jönköping

Violet Petersson, Föreningen S:t Lukas i Norra Kalmar 

Antonella Pirrone, (KD) Ordförande i Socialnämnden, Nynäshamn

Sineva Ribeiro, Ordförande Vårdförbundet, Specialistsjuksköterska

Karin Rågsjö, Hälso- och sjukvårdstalesperson (V), riksdagsledamot

Mirja Räihä, (S), Vice.ordförande Äldrenämnden, Stockholms stad

Christina Tallberg,  Ordförande PRO

Tuija Viking, Forskarstuderande Högskolan Väst 

Annons

Tuula Wallsten, Med.Dr, chefläkare Region Västmanland

Anders Åkesson, (Mp) f d Regionråd Skåne

Marie Åsberg, Professor emerita, Karolinska Institutet

Annons
Annons
Läs nästa artikel “Samhället är inte rustat för psykisk ohälsa” “Samhället är inte rustat för psykisk ohälsa”