Bedrägerier, bedrövligheter och Bank-id

När allt fler är nöjda – som mer eller mindre – heldigitala kunder följer kontorsnedläggningar och begränsad fysisk service. Att mänsklighetens mörkare sidor har fått en ny jordmån att frodas i är inte så konstigt. Frågan är om bieffekterna är något finansbranschen rent av räknat in i kalkylen? Speciellt som offret i många fall får stå för notan.

E55 har de senaste dagarna rapporterat om det ökande antalet bedrägerier där Bank-id är nyckeln som bedragarna använder för att komma över andras pengar. På bara några minuter kan ett livs besparingar vara borta. Och bankerna anser i många fall att kunderna får skylla sig själva.

Tragiska öden

Men tragedierna stannar inte där, utan kan bli ännu större när ett Bank-id också gör det möjligt att ta lån i en annan persons namn. Det finns exempel på när bedragare öppnat nya bankkonton, som offret inte ens känner till.

Skillnaden mot äldre tiders bedrägerier och stölder är att beloppen och de negativa konsekvenserna blir så mycket större med Bankid-systemet. Blir du av med plånboken är kontanterna borta och kanske ett begränsat antal tusenlappar ifall  även kontokortskoden snappas upp. Men lyckas en bedragare skapa ett eget Bank-id i ditt namn är det som om en kopia av din person har hamnat i händerna på någon annan.

Förr hade det krävts att någon släpade runt dig på en massa olika bankkontor för att ordna med underskrifter för att starta konton och ta upp lån. Om inte omöjligt så näst intill. Men nu kan samma sak göras på distans – helt utan din vetskap.

Som en del av E55:s arbete med att granska Bankid-bedrägerierna har vi gått igenom ett antal färska åtal och domar där identifieringsmetoden spelat en avgörande roll.

Det handlar långt ifrån bara om snabba tömningar av bankkonton. Här finns allt ifrån smarta upplägg där pengarna försvunnit spårlöst till rena vansinnesdåd – som männen som misshandlade en annan man och tvingade honom att överlämna mobil och Bankid-kod så att de kunde swisha över 500 kronor till sig själva. Där hade polisen inga större problem att gå i mål med utredningen.

Men det är långt ifrån alltid klart vem som försöker lura vem. Att “känna sin bankman” är något som i många fall inte längre existerar och banken känner inte heller sina kunder visar det sig.

Vem ska man tro på?

Vi hittar bland annat en lång rad så kallade tredskodomar – domar där en av parterna inte medverkat – som rör stora lån som inte betalats tillbaka som de ska. Normalt handlar det om en privatperson som lånat 50 000 till 200 000 kronor i sitt eget namn hos en av nischbankerna. Det sker bekvämt via nätet och Bank-id. Betalningarna sköts ett tag men sen slutar pengarna komma och när banken går till domstol är låntagaren som uppslukad av jorden.

Följden blir en dom med krav på återbetalning och en straffränta på långt över 20 procent. Säkert rättvist i vissa fall, men tragiskt i andra. Personen kan ha lockats att snabbt komma ur en ekonomisk knipa eller rent av pressats av andra att ta upp lån och hamnar sen i livslång skuld.

Vissa låntagare berättar just detta, att de lurats in i lån eller att någon annan använt deras Bank-id eller rent av skapat sitt eget i deras namn. Här finns män som sätter sig i skuld för att en “käresta” de träffat via nätet behöver pengar.

Historierna är många. Ta kvinnorna i Sundsvallstrakten som utsattes för en nu åtalad man som genom hot och påtryckningar fick dem att överföra sammanlagt cirka en miljon till mannen. Pengar som de ibland lånat eller som mannen lånat i deras namn.

Eller kvinnan i Hudiksvall som tog ett lån på 225 000 kronor enligt Bank-id-identifieringen, men som bestämt hävdar att någon annan gjort allt i hennes namn.

Vem ska man tro på? Från domstolarnas sida är svaret ofta att den enskilde får ta smällen. En Bankid-signatur är lika mycket värd som en fysisk underskrift och finns en signatur så gäller den.

Målvakter vanligt

E55 har också rapporterat om målvaktsupplägg där privatpersoners bankkonton används för att slussa pengar från Bankid-bedrägerier. Ofta handlar det om personer med ett brottsligt förflutet som får ta smällen medan huvudmännen klarar sig.

Frågan är hur stort målvaktsproblemet är? Här finns flera fall som sticker ut. Exempelvis den 54-åriga kvinnan i Stockholm vars bankkonto använts för att slussa flera miljoner kronor från en svart verksamhet. Allt sköttes av en närstående som hade tillgång till kvinnans Bank-id.

Ett annat exempel är domen mot omkring tio kompisar i Västergötland, lite över 20 år gamla, som fällts för penningtvättsbrott sen de hjälpt en bekant att omvandla pengar från ett Bankid-bedrägeri till kontanter. När pengarna hoppade mellan kontona lyckades de även få föräldrar indragna i polisutredningen.

Så hur ska problemen som uppstår i spåren av de nya digitala banktjänsterna tacklas? Här krävs förmodligen både utbildningsinsatser och mer resurser till brottsutredande myndigheter. Och krav på ett ökat konsumentskydd från finansbranschens sida. Det handlar inte bara om rena säkerhetsrutiner kring Bank-id, utan kanske ett behov av lite långsammare tjänster.

Ett alternativ är extra kontroller när pengar över ett visst maxtak ska föras över ? Eller vad sägs om ett par dagars betänketid när stora lån ska tas upp?

LÄS ÄVEN: Polisen så pass allvarligt är bedrägeriet
LÄS ÄVEN: Nu införas straffskatt på bilar 
LÄS ÄVEN:Bidrag för elcyklar betalas ut