News55

Strålande nyheter för sparare i svenska aktier och fonder

Artikelbild
mark.tran@brightsoftsolution.com
[email protected]
Uppdaterad: 25 apr. 2024Publicerad: 31 jan. 2018

Framtiden är så ljus att jag måste ha solglasögon sjöng bandet Timbuk3 på åttiotalet. Christine Lagarde, chef för Internationella valutafonden IMF hade i och för sig inga solglasögon på sig när hon kom till det ekonomiska toppmötet i Davos i förra veckan, men hennes budskap till de församlade topparna var ändå tydligt: att valutafonden håller fast vid sin optimistiska prognos om världsekonomin från i höstas.

ANNONS
ANNONS

Och trots det protektionistiska vapenskramlet från USA:s president Donald Trump, som verkar tycka att alla länder som exporterar mer till USA än vad de importerar därifrån sysslar med orättvis manipulation, så håller IMF ändå fast vid sin ljusa prognos för världshandeln, som väntas fortsätta växa i god takt under den närmaste femårsperioden till och med år 2022.

Att hela världshandeln minskar i volym har också bara skett i extrema undantagsfall. Skräckexemplet är förstås den stora depressionen på 1930-talet, då världshandeln år 1933 hade skrumpnat ihop till en dryg tiondel av vad den varit i början av 1929.

En liten skräckfylld repris kom efter kraschen i Lehman Brothers hösten 2008 då hela världsekonomin drabbades av något som bäst kan liknas vid ett finansiellt hjärtstillestånd. När världens affärsbanker inte ens tordes låna ut pengar till varandra blev de förstås ännu mer ovilliga att ge vanliga handelskrediter till världens exportföretag. Följden blev att containerbergen tornade upp sig i världens hamnar medan företagen tvingades panikstoppa produktionen till följd av tomma orderböcker och brist på leveranser av insatsvaror.

På 1930-talet var det i praktiken USA som utlöste ett globalt handelskrig genom den beryktade Smoot-Hawley-lagen från 1930, vars syfte var att stänga in den amerikanska ekonomin bakom skyhöga tullmurar, något som fick övriga länder att svara med samma mynt.

Valutafonden tror emellertid inte att Donald Trump tänker göra något lika vansinnigt. Det kanske är en optimistisk prognos men det är bara att hålla tummarna för att Christine Lagarde och hennes experter på IMF får rätt.

Men nästan ännu mer intressant ur svensk synvinkel är att fonden gör en ännu ljusare prognos över Sveriges samlade export av varor och tjänster. Sveriges totala exportvolym väntas växa med knappt 24 procent under perioden 2018-2022, det är till och med marginellt snabbare än den totala världshandeln som väntas växa med knappt 23 procent under samma period.

I och med att Sveriges export ökar snabbare än den totala världshandeln, innebär detta att den svenska exportsektorn väntas erövra nya marknadsandelar under de närmaste fem åren. Det är inte ofta det händer. De senaste gångerna svensk export ökade snabbare än världshandeln mer än två år i sträck var efter “superdevalveringen” 1982 och efter kronans fall och övergången till flytande växelkurs tio år senare.

Annars har det varit vanligare att världshandelns volym vuxit snabbare än svensk export, vilket inneburit att Sverige i stället tappat marknadsandelar på världsmarknaden.

ANNONS

Att Sverige nu i stället tar en större andel av världshandeln är alltså goda nyheter för de stora börsnoterade svenska exportjättarna som Ericsson, Volvo, SSAB med flera, även om valutafondens experter inte gjort någon detaljerad prognos över vilka branscher som väntas ha de ljusaste framtidsutsikterna. Det är också goda nyheter för alla som sparar i svenska aktier och aktiefonder.

Kanske bäst att ta på sig solbrillorna med andra ord!

 

LÄS ÄVEN: Här är Sveriges rikaste 55-plussare
LÄS ÄVEN: Nytt Rut-förslag drabbar pensionärer
LÄS ÄVEN: Ledande telefonbolag höjer avgifter
Länk till ruta

LÄS ÄVEN: Dolda arvoden till SBAB-höjdare

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS