Frank var en tuff charmör – men inte ens de tuffaste vinner alla matcher

Kvällen innan han somnade in skickade jag honom följande sms:

Hej Frank! Krya på dig snabbt! En gammal kämpe och djurgårdskamin kommer alltid igen! /Uffe

Men inte ens de tuffaste vinner alla matcher.

Och Frank var tuff. Redan när han slog igenom som juniorbrottare vid 16 års ålder gjorde han sig känd som en pansarklädd vulkan. Så häftigt då, att upptäcka att den unge vikingen var både artig, mjuk och snäll innanför rustningen.

1973 träffade jag honom första gången, och vilket fint intryck han gjorde! Min blivande fru och jag var på Stadshotellet i Trollhättan en kväll, när Frank trädde in, glad, ståtlig och – redan då – omsvärmad som få.

Och den nyblivne juniorvärldsmästaren överraskade med att visa en sida som man knappast hade trott om en trendig machokille i karriären: han drog ut stolen åt min fästmö, presenterade sig ödmjukt och konverserade som den mest världsvane gentleman.

Vi var djupt imponerade.

Sen stötte vi ihop många gånger under åren. Bland annat under EM i Leningrad 1976, när han tog guld – enligt egen utsago utan att vara det minsta nykter. Och möjligen föll lite av polityren av när vi åkte hiss på hotellet kvällen efter matchen och Frank bollade med några typer i hissen som han inte gillade.

Han hade många drag som han kom undan med för att han var så charmig. Att passa tider var inte hans bästa gren, jag undrar om han ens hade en klocka. En gång skulle jag möta honom hemma i Trollhättan för en intervju. Satt på torget och väntade. Det gick en timme. Det gick två. Sen tre. Och efter fyra timmar dök han upp, glatt garvande.

En annan typisk frankstory är den om när han gick ut för att köpa mjölk och kom tillbaka ett halvår senare. Han bodde hos Lennart Hoa-hoa Dahlgren under en tid. En dag klädde han på sig, sa hej och förklarade att han skulle köpa mjölk. Han var borta i sex månader, sen klev han in igen som om ingenting hade hänt. Och Hoas öppningsreplik var:

-Var haru mjölken?

Frank var snäll, mycket snäll och hade fler sidor som inte många kände till. Denne krogarnas kung var t.ex. väldigt road av hemmamatlagning. Hans husmanskost gick inte av för hackor, berättar Aftonbladets travexpert Micke Carlsson, som också kände Frank väl.

Några dagar innan han skulle hjärtopereras ringde han Micke:

-Nu ska jag gå mitt livs tuffaste match. Men först behöver jag några bra drag till Dagens Dubbel…

Han var en lirare, i många bemärkelser.

Säkert också i många avseenden en slarver. Men såna älskar vi ju ofta. Särskilt om slarvern även är en gentleman…