Tack för den svenska räkmackan, gubbar! - News55
Annons
Annons

Tack för den svenska räkmackan, gubbar!

Annons
Annons

Ingvar Kamprad. Erling Persson. Jan Carlzon.

Tre svenska gubbar som tagit plats i historien och som påverkat sin samtid mer än de flesta.

Vad skulle jag ha varit utan dem? En helt annan människa, tror jag. Och jag misstänker att det kan gälla även dig som läser det här. Det handlar om utveckling, och använder vi ordet evolution blir det ännu tydligare med ett litet ”r”: revolution. De nyss nämnda herrarna hjälpte oss att göra revolution, om än inte politiskt utan i privatlivet.

Ingvar Kamprad såg till att jag kunde byta från spånplatta uppgillrad på läskbackar till en säng. Den bruna manchestersoffan med ett rött rullbord som hette Pop 64 höll i evigheter. Håller kanske än fast inte hos mig. Fanns i Ikea-katalogen för drygt femtio år sedan. Idag publiceras deras katalog på en lång rad språk och varuhusen är spridda över nästan hela världen.

      LÄS MER: Vad ska vi ha alla dessa livsnödvändiga, helt onödiga prylar till?

Erling Persson är mannen i vars huvud idén till det som skulle bli den internationella modegiganten H&M föddes. Plötsligt fanns roliga, modiga kläder att köpa till överkomliga priser, också för den som levde på studielån eller hade en blygsam lön. Även herrkläder blev mindre uniformslika. Men det var på damsidan det hände först och mest.

Annons
Annons

Vintage och second hand existerade inte heller. Det kallades att ärva kläder och prylar och var ofta nödvändigt, men sällan något att skryta med. Till skillnad från dagens andrahandsmarknad där det pågår en ständig skattjakt.

Och Jan Carlsson då? Jo, det var mannen som gjorde så att Linjeflyg och SAS fick luft under vingarna, så att säga. Utan den utveckling som flygbranschen gick igenom på 60-talet hade jag aldrig haft råd att åka utomlands förrän möjligen flera årtionden senare.

Min första charterresa med flyg gick till Mallorca, där doften av vitlök och starka skurmedel blev minnen för livet. Dessförinnan hade jag varit utomlands en gång, i Helsingör, med mamma och pappa på bilsemester. Att gå ombord på ett flygplan öppnade helt nya möjligheter, öppnade dörrarna till Världen.

Som i så många sammanhang var det naturligtvis priset som avgjorde. Men trendighetsfaktorn fanns där, även om inte begreppet var uppfunnet.

      LÄS MER: Ett år sedan geniet Hans Rosling gick bort – vem ska fylla tomrummet?

I dag tas allt som den där revolutionen medförde för givet: Man ska kunna möblera den första lyan åtminstone delvis med platta paket, senaste modet må vara sytt av folk som inte har fått ordentligt betalt, men eftersom prislappen ser ut som den gör bråkar vi inte om det.

Annons

Och reser gör vi som aldrig förr, redan som barn och långt in på ålderns höst. Charterbranschen har utvecklats och breddats, det går att hitta exklusiva långresor eller kryssningar med guide till ställen som Galapagos och Sydafrika. Eller så väljer man intensiva storstadsbesök där varenda sevärdhet är inprickad.

Grunden för allt detta lades alltså av tre svenska entreprenörer som sett möjligheterna och haft fantasi att tillvarata dem. Kamprads och Perssons verksamheter har blivit två imperier, övertagna att skötas av nya generationer. Carlsson blev en internationell businessguru vars idéer om servicetänkande och personalpolitik bildade skola.

För oss som var bland de första av dra nytta av den här trions aktiviteter återstår bara att sända herrarna många tacksamhetens tankar. Fast hur duktiga är vi på att förvalta vad de gett oss? Alla deras branscher påverkar vår miljö till det sämre.

Företagen är medvetna om det och försöker få kunderna att bättra sig, men hur det efterlevs är väl lite sisådär. Och det trots att det verkligen borde ligga i allas intresse att tänka på kommande generationers väl och ve: Återvinna både möbler och kläder, kompensera för utsläppen på flygresorna.

Annons

Samtidigt måste man undra var de nya nytänkarna finns? De som ska försäkra Sverige om framgångar på mark som åtminstone delvis är outforskad. Kanske finns de inte? Förmodligen är det så att ingen annan generation kommer att få uppleva sådana dramatiska materialistiska förbättringar som 40-talisterna gjort.

Att vi har varit priviligierade är helt klart.

Vi åkte på den berömda räkmackan, drog en vinstlott, hamnade i ett guldregn – välj själv ”bilden” du tycker passar bäst.

Och kom ihåg att till mycket stor del skedde det tack vare trion Kamprad, Persson och Carlsson.

Heder och tack, gubbar!

Populära erfarna tankar

  1.  Pappa döstädade inte - och glad är jag!

    Min pappa samlade på allt. Vi brukade fråga: ”Är detta något som fungerar eller är det bara...

    Lena Adelsohn Liljeroth
  2. ”Publish and be damned”

    1978 på hösten var jag ung och nyhetshungrig reporter på tidningen Folket i Eskilstuna. En mor...

    Paul Ronge
  3. Den sanna historien om ”bapelsin gubbjävel”

    Skrönor kan vara kul – eller ganska jobbiga. Själv har jag dragits med några stycken i uppemot...

    Ulf Elfving
  4. Somliga går med trasiga jeans – säg, vad beror det på?

    Svenskt mode är en storindustri, den omsätter i år runt 240 miljarder (!) kronor, varav mer än h...

    Lena Adelsohn Liljeroth
  5. Därför får jag kalla kårar när Facebook skriver på min sida

    Skandalen kring Facebook och researchföretaget Cambridge Analytica (CA) är så osannolik att ingen...

    Paul Ronge
Visa fler erfarna tankar
Annons
Annons
Läs nästa artikel Tack för den svenska räkmackan, gubbar! Tack för den svenska räkmackan, gubbar!