News55

Annika Strandhäll: ”Vi har en väldigt fördomsfull inställning till äldre”

Artikelbild
Hannes Dükler
Hannes Dükler
Uppdaterad: 07 juli 2017Publicerad: 07 juli 2017

På Almedalsveckans fjärde dag frågades socialförsäkringsminister och tillförordnad folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Annika Strandhäll (S) ut i Äldreforums ”Heta stolen” om partiets syn på äldrefrågor inför det kommande valet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Samtalet med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) leddes av Anders Palmgren och den första frågan gällde huruvida hon började känna sig mör så här en dryg vecka in på Almedalen:

– Almedalsveckan är väldigt rolig, jag gillar mixen av att träffa mycket olika människor. Jag åt middag med Åsa Regnér som sa att ”så mycket roligare det är nu några år in i mandatperioden för nu kan vi verkligen prata om det vi gjort själva”. Och det håller jag verkligen med om.

Efter en kort genomgång av Strandhälls karriär från psyskologi- och sociologistudier vid Göteborgs Universitet via bl a fackligt arbete inom SKTF till dagens ministeruppdrag fick hon frågan om hon någonstans under dessa år noterat någon form av åldersdiskriminering.

– Absolut, definitivt! Jag har ju lång facklig bakgrund bl a som företrädare på lokal nivå i Göteborg och det har varit påtagligt i många fall hur mycket mindre attraktiva personer anses vara efter 50.

Du har en pressekreterare född på 90-talet och en statssekreterare som är född på 70-talet, har du några 60+ omkring dig? 

– Inte bland medarbetarna för tillfället.

Vore det inte bra med några äldre medarbetare med tanke på uppdraget?

– Ja, det skulle det väl kanske vara men jag har inte tänkt på det sättet. Vi har ganska många äldre på socialdepartementet som är 60+ och jätteduktiga.

ANNONS

Vi har ju en hel del unga partiledare i riksdagen, tror du att det skulle vara möjligt att som i USA kandidera i 70-årsåldern? 

– Nej, jag tror inte det. Vi har en väldigt fördomsfull inställning till äldre här.

Vad tror du att det beror på, om man jämför med just USA?

– Det är ganska fascinerande egentligen, men om jag spekulerar lite fritt kan det ha att göra med att vi av tradition har haft en väldigt bestämd syn på att man lämnar arbetsmarknaden vid en viss ålder. Här har vi byggt upp ett välfärdssystem där man kan lämna, det ser inte riktigt likadant ut i USA.

Samtalet övergick till att handla om pensioner och Anders Palmgren hänvisade till vad statsminister Stefan Löfven tidigare sagt om att pensionärsskatten inte är rättfärdig och inte ska skattas högre än vanlig lön.

Regeringen har tidigare sänkt skatten för de med pension under 10 000 kronor och dessa betalar sedan en tid samma skatt som förvärvsarbetande med samma inkomst. Regeringens senaste giv innebär att även de med pension upp till 14 000 kronor per månad omfattas och att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare alltså suddas ut även i den gruppen.

Anders Palmgren frågade Annika Strandhäll när även övriga pensionärer kan väntas omfattas.

– Så fort ekonomin tillåter det, statsministern har varit extremt tydlig med att den ska bort helt. Det här är ju en av de riktigt stora satningar den här regeringen verkligen gjort, sade Strandhäll.

ANNONS

200 000 pensionärer i Sverige lever under EU:s fattigdomsgräns och de blir allt fler, något som Annika Strandhäll påpekade är ”alldeles för dåligt”. Av de som får garantipension till någon del är kvinnorna fyra gånger fler än männen och av de som bara uppbär garantipension är 80% kvinnor.

Annika Strandhäll menade att detta är hennes kanske mest prioriterade fråga att driva med övriga partier i pensionsgruppen. Samtidigt påpekar hon att när det gäller EU:s fattigdomsgräns mäts den genom att räkna på en summa 60% under medianlönen i respektive land.

– Det är därför exempelvis Spanien och Grekland har mindre andel fattigpensionärer, där har man haft fallande medelinkomster i landet så situationen är egentligen istället att alla har fått det värre, sade Anika Strandhäll.

Så statistiken ljuger?

– Nej, inte riktigt… jag vill inte bortföklara att folk fått det värre.

Något som exploderat för många är ju boendekostnaderna.

– Ja, exakt. Och där har vi även en situation med bostadstillägget där vi politiker måste vara självkritiska till att det inte har höjts sedan 2007. Det är många partier som vill se en sådan förändring.

När kommer den?

ANNONS

– Förhoppningsvis inom kort.

Undersökningar visar att många är rädda för att gå i pension, oroliga över att de inte ska klara sig på sina pensionspengar. Det är något som Annika Strandhäll är medveten om och menar att ett av de grundläggande problemen när det gäller pensionsutfallet är att vi har en sådan snabbt ökande medellivslängd samtidigt som vi kliver in i arbetslivet osedvanligt sent i jämförelse med många andra länder.

– Vi har i Sverige bland de senaste arbetsmarknadsinträdandena i Europa, jag tror att det är 29,6 år för kvinnor och så går man alltjämt i pension någonstans kring 64-65.

Varför finns det ett tak för hur länge man får jobba? Behövs det överhuvudtaget?

– Jag är inte helt säker på att det behövs.

Är du överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om det?

– Njae, det var inte det som var frågan! Men jag tror att man måste förstå att om vi ska klara det här framöver så måste man se att vi idag har ungefär 40 år på arbetsmarknaden och en medellivslängd som ökar med 3,5 timme per dygn. Väldigt många av Sveriges pensionärer lägger dessutom flera friska år till livet. Det är en politiskt svår fråga men om vi ska klara det här måste vi se till att vi har en länk på arbetslivet som står i relation till hur länge vi lever.

– Vårt mål i pensionsgruppen är ju att ta tag i de bekymmer som vi ser så här 20 år efter den överenskommelse som vi ingick och se till gemensamt att göra det som krävs för att vi ska ha ett hållbart pensionssystem in i framtiden, och tillräckliga pensioner. För det ska vi ha.

ANNONS

Tror du att äldrefrågor kommer att få större betydelse under valrörelsen i en tid när en fjärdedel av de röstberättigade är pensionärer?

– Jag hoppas det, men kanske inte bara för att den här gruppen blir större. Frågan förtjänar både uppmärksamhet och tid i en valrörelse, vi behöver göra ganska rejäla förändringar om vi ska klara de framtida pensionerna och även förbättra situationen för de som har det alldeles för tufft.

2,6% av riksdagsledamöterna var 2014 över 65 mot 26% av väljarkåren…

– Det är ju för dåligt.

Kommer ni att föra fram äldre på listorna nästa år?

– Det kan inte jag svara på. Jag hoppas att vi ska ha de bästa kandidaterna på våra listor och jag hoppas att fler ser att den kompetens och erfarenhet som äldre för med sig är någonting som vi också behöver mer av i Sveriges riksdag.

Hur planerar du själv din ålderdom

– Jag tror inte att jag kan gå i pension vid 65. Jag kommer säkert att jobba minst till 70 tror jag, sade Annika Strandhäll

ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS