I pension – men jag har inte gått någonstans…
Livet har som bekant sina faser, alltså tidsfaser. Födas och sedan stå, gå och börja prata. Förskola, skola, studier, jobb och karriär för den slutliga utfasningen – pensionering. Det inrutade tidsmönstret har präntats in i vår samhälle, som om livet vore lika förutsägbart som siffrorna i ett excelark. Är det verkligen så? Ja, det är …
