News55

Bananrepubliken Sverige lever ständigt vidare

Artikelbild
Jan Scherman
Jan Scherman
Uppdaterad: 05 apr. 2016Publicerad: 05 apr. 2016

Dessa dagar sitter nog mediemogulen Jan Stenbeck och ler i sin himmel. Det var ju Stenbeck som brukade säga att hans bekanta i New Yorks finansvärld spärrade upp ögonen när han berättade att i kungariket Sverige var hans syster Margaretha af Ugglas utrikesminister och själv ägde han en tv-kanal. Ja, han ägde tv, gratistidning, produktionsbolag och förfogade över en satellit som sände hans tv-program i rad länder.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det var i början på 1990-talet, och det hände märkliga saker i Bananrepubliken. Stenbeck kände alla mäktiga s-politiker i den sittande regeringen. En del fick jobb i hans mediebolag när de inte satt i regeringen. Fallskärmarna växte oavsett om man var direktör eller statsråd. Mygel med förmåner och skatter var legio. Politiker och direktörer avslöjades förvisso på ackord.  En föll de hit och andra trillade dit. Men nya namn dök ständigt upp.

Föraktet för makthavare var precis såsom det kan vara i just en Bananrepublik. Alla utgår från att de som har makt och pengar vill ha mer. De giriga Bananerna själva kallade förstås systemet för den finaste av representativa demokratier.

      LÄS MER: “Därför är jag portad i Putins Ryssland”

Nu är det 2016, och den här veckan finns det risk för att Jan Stenbeck inte kan hålla sig för skratt i sin himmel längre.

Först Nordea som hjälpt de besuttna i vårt samhälle att bli ännu rikare genom finurliga system med brevlådeföretag. Runt om i världen har Nordea, via advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama, hjälpt en massa miljonärer att slippa skatt. Så har även andra banker i andra länder gjort, men få har hållit samma höga tempo som Nordea. Det här ingen bank vilken som helst, utan en anrik sådan som en gång hette Nordbanken. Långt in på det där 1990-talet hade den svenska staten stort ägande i just denna bank. Många fina bankdirektörer har passerat revy som Jacob Palmstierna, Björn Wahlström, Hans Dahlborg och Björn Wahlroos. Ja, det är idel ädel, inte adel, men i synnerhet ärans män som varit och styrt och ställt i denna bank. Statens vakande ögon har också varit där och synat och kontrollerat. Men ingen har sett något.

Kanske för att bananer närmast är blinda. Vad vet jag?

      LÄS MER: Stefan Löfven: Nordea på skämslistan

I en annan bank, Swedbank, har de flesta i ledningen och styrelsens ordförande fått sparken. Den tidigare hyllade vd:n Michael Wolf och ordföranden Anders Sundström, före detta s-politiker, hade godkänt att en rad höga chefer i banken fått göra privata fastighetsaffärer i sedvanlig mångmiljonklass. Inför bankens bolagsstämma visade det sig sedan att ny tilltänkt ordförande Lars Idermark, också känt till dessa affärer. Hur många som faller, än hit och någon annan dit, vet ingen. Bankbananer verkar ihärdiga i arbetet att gynna sig själva. Mycket kan gömmas under skalet.

ANNONS

Inte nog med detta, och det är här som det blir svårt för Stenbeck att kväva skrattet.

Den svenska regeringen har, i likhet med fotbollens världsregering FIFA, börjat med arbetsmetoden köpa röster. Det gäller en åtråvärd plats i FN:s säkerhetsråd som utrikesminister Margot Wallström gärna vill ha. Hur göra? Jo, man kör bulvanspelet. Den oberoende stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond får en massa miljoner i stöd via biståndsbudgeten.

Utrikesdepartementet är snabbt där och ser till att flera av dessa miljoner används till att bjuda hit 27 FN-ambassadörer från fattiga länder. Gratis flygbiljetter i business, presenter uppskickade till hotellrummen och många fina middagar. Som extra täckmantel så förklarar UD att röstboskapen kommit hit för att delta i ett antal klimatseminarier. Hammarskjölds stiftelse står alltså indirekt för finansieringen och manövern göms för säkerhets skull i konferensverksamhet.

När tidningen Dagens Nyheter kommer arrangemanget på spåren gör UD:s makthavare allt för att förhindra att dokument som visar vad som hänt ska lämnas ut till offentlighet. Så gör man också i den typ av statsskick som den framlidne Stenbeck talade om. Och i sådana system har inte stiftelser någon självständighet, utan styrs genom personsamband av den som är högste chefen, i det här fallet utrikesministern Margot Wallström. Hennes kabinettsekreterare Annika Söder har för övrigt varit vd i Hammarskjölds stiftelse i många år.

Bananer växer som bekant i klasar, där allt liksom sitter ihop. Man sitter inte endast på samma gren, utan växer från ett och samma skaft.

      LÄS MER: Det duger inte att skylla på andra och låtsas vara arg, Margot Wallström

För övrigt pågår fortfarande den rättsliga undersökningen om misstanken att Wallström tagit emot en muta när hon fick en hyreslägenhet av fackförbundet Kommunal och därmed gick förbi alla andra i de långa bostadsköerna. Kommunals ledning har ju tvingats avgå på grund av anmärkningsvärt slöseri med medlemmarnas pengar. Här finns fler rättsliga efterspel och ett reningsbad som påminner om hårdhänt tvagning. Om det hjälper vet ingen just nu. Fackliga härvor har liksom näringslivets dito haft en säregen förmåga att återuppstå. Det pånyttföds nya bananer i stora klasar. På samma träd.

Alltmedan de rikaste alltså smiter från skatter med hjälp av en storbank med fina anor och tidigare statliga ägande och alltmedan regeringen jagar röster för att få en plats i FN:s säkerhets så sänks järnridån över våra gränser så att de som flyr undan krig för att rädda sina liv inte ska kunna komma in i vår trygga värld. Alltmedan de som har makt och pengar mest tycks bry sig om att de egna förmögenheterna ska få vara i fred och växa sig till sig ännu mer.

ANNONS

Föraktet för förtroendevalda i det offentliga och privata bara växer. Och i dess spår växer rörelser som utan rodnad gör skillnad på folk och folk, och som hånar demokratins grundprinciper.

Ingenting är nytt. Bananer kommer och avgår. Sedan framträder nya. Världen tycks gå sin gilla gång. Allting är sig likt.

Möjligtvis med den skillnaden att det bara blir värre. Omoralen verkar just nu gränslös. För två månader sedan skrev jag ett Öppet brev till statsminister Stefan Löfven. Föreslog att han skulle släppa sargen, sluta humma och istället ta ledningen i landet, alldenstund han valts till att just leda landet. Löfven verkar inte ha läst det, och jag tvivlar på om jag får svar. Det vore trevligt, men jag tvivlar på att det blir något. Just nu verkar det som det skränande larmet av skandaler och moraliskt förfall inte når fram. Varför?

Kanske för att vi är en republik med just mäktiga bananer. De har uppenbarligen ingen förmåga att se. Och som författaren Lennart Hellsing diktade i sin ”Bananbok”:

Om bananer hade öron
till att höra…
men se höra kan
bananer inte göra.

Om de sover ska du
inte tro de vaknar
fast du skriker i de
öron som de saknar.

I salig åminnelse mediemogulen Jan Stenbeck som satte ord på ett samhällssystem som tycks ha en närmast osannolik förmåga att ständigt överleva. Stenbeck skrattar för övrigt säkert hela vägen till den himmelska banken eftersom han själv också hade en förmåga att berika sig själv med allmänt kända burdusa arbetsmetoder. Han kom att hyllas som entreprenör som förändrade mediekartan i Sverige. Men Bananrepubliken bestod.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet

ANNONS

 

 

 

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS