Gamla böcker ger nya samtalsämnen

I det rum där vi brukar inta våra måltider upptas ett par hyllor av en 43 band ärvd uppsättning av Nordisk Familjebok från 1911. Ja, du läste rätt! Detta år hade varken första världskriget eller ryska revolutionen inträffat, Europas karta såg helt annorlunda ut. Kan sådana böcker fortfarande vara läsvärda? Ja, absolut.

Tämligen ofta får också någon vid bordet lust att spä på middagssamtalet genom att läsa högt ur något av uppslagsverken och bidra med udda kunskaper om barnsängsfeber, Napoleon eller socialism. Det lockar ofta till skratt och är garanterat roligare än att googla på mobilen.

Moster Herdis favorit, hon var född 1910 och blev över 100 år gammal, var ordet kyss, ”ett slags sugande muskelrörelse med läpparna”. Här finns mycket att läsa i band nr 15!

      LÄS MER: Därför räcker det långt med att bara vara mormor

Därtill kan man enkelt utveckla förmågan till källforskning och kritiskt läsande efter att ha slagit upp diverse ord, som vittnar om den tidens rasbiologi och koloniala tänkande. Fascinerande och skrämmande.

Den som inte haft turen att ärva ett antikt uppslagsverk, kan på antikvariat och loppmarknader finna många pärlor. ”Husmoderns hemkurer och goda råd” från 1930 är en sådan. Här finns kapitel om allt från vett och etikett till behandling av slappa kinder och bröst.

Under bokstaven ”G”, mellan Grus i urinen och Gulsot, finns ett stycke om ”Gråtkramp” som ”förekomma rätt ofta hos nervösa och hysteriska kvinnor.”

Jösses! Men Husmodern vet råd: ”Patienten bör genomgå en stärkande kur i skogs- eller fjälluft, utföra lättare trädgårdsarbete, taga luftbad och föra lämplig diet.” Väldigt kloka råd, tycker jag, även för den som inte råkar vara nervöst lagd.

      LÄS MER: Pappor får inte dö!

Kapitlet om barnens fostran ger mig däremot rysningar. Här instrueras noga modern att ”aga ett olydigt barn på lämpligt sätt” och inte ge barnet föda mellan måltiderna för att ”det inte ska vänjas vid att få skrika sig till vad det önskar”.

Jag vet att min far och hans bröder fick mycket stryk av sin far. Först upp i hög ålder kunde de prata om detta förfärliga. Farfar var egentligen inte våldsam till naturen, han slog aldrig sin hustru eller den enda dottern. Men pojkarna skulle fostras med hugg och slag.

Farfar dog innan vi barnbarn föddes, men vi vet att det går att bryta ett dåligt arv. Vi tolv barnbarn har inte uppfostrats med våld.

Så, stanna till nästa gång du passerar ett antikvariat. Kanske finns där en fyndlåda som kan ge dig och dina vänner både skratt och aha-upplevelser.