News55
Detta är en sponsrad artikel

Om långhopprep hade varit som fotboll

Artikelbild
Hopprepssporten är populär runt om i världen. Det är en mycket krävande sport som det tar många år att bli riktigt bra i.
Ulrika Good
Ulrika Good
Uppdaterad: 15 juni 2016Publicerad: 15 juni 2016

På min mellanstadieskolgård på sjuttiotalet var det könsnormativa lekar som gällde. Killarna sparkade fotboll och tjejerna hoppade långhopprep. Den ena av dessa lekar är enligt många den viktigaste i universum, den andra är en simpel lek man lekte på skolgården i mellanstadiet. Låt oss för en stund anta att det var tvärtom, att fotboll var något för skolungar och långhopprep var det viktigaste som fanns.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Då hade långhopprep-EM och -VM hållits vart fjärde år och under långa perioder hade rapportering om detta dominerat både sport- och annat nyhetsflöde.

I toppen av långhopprepsorganisationen hade det suttit maktfullkomliga mutkolvar som utan att blinka förlagt världsmästerskapen till det land som placerat störst summa i deras fickor.

      LÄS MER: Riggade matcher – en dödlig cocktail för idrotten

Även mer perifera händelser, som lottningar om vilka långhoppreplandslag som skulle möta vilket och utnämningar om vem som ska hålla i hopprepet från start hade fått länder att stanna upp.

Vi hade haft långhopprepklubbar som elitsatsat på nioåringar och att föräldrar hårdcoachat sina långhopprepränande barn till sista blodsdroppen hade varit vardagsmat.

Varumärkena som tillverkade långhopprepskor hade varit mångmiljardindustrier och haft starka positioner inom sportvärlden.

      LÄS MER: Blod, svett och Zlatan fåfänga

Långhopprepstjärnor som bytte storklubb hade fått övergångssummor i klass med en ledare för en supermakt och ett missat hopp i något avgörande ögonblick hade diskuterats i generationer.

ANNONS

Förutom eufori, tårar, ilska, kärlek, lycka och andra starka känslor hade vi sett omfattande skadegörelse i samband med viktiga långhopprepsmästerskap. Att folk dog i samband med långhopprepkravaller hade varit nyheter vi läst om gång efter annan och “långhopprepshuliganer” hade varit ett ord vi hade varit alltför bekanta med.

Vi hade haft speciella tv-kanaler som bara ägnade sig åt att visa och analysera långhopprep och de främsta långhopprepsnationerna hade varit bittra fiender på liv och död.

      LÄS MER: När är en nyhet en nyhet i dagens medielandskap?

De största långhopprepstjärnornas liv hade varit följetonger i skvallerpressen och deras frisyrbyten hade skapat trender i hela världen.

Av olika anledningar blev det inte så här, och det händer ibland att jag önskar att det fanns en gnutta mer balans i hur man ser på de olika företeelserna. Att även fotboll kunde ses lite mer som det var en gång på skolgården en gång: en lek.

ANNONS