Nio guldmedaljer i chark-SM - här är hemligheten bakom skånska triumfen

I decennier har jag hört folk från nordvästra Skåne prata stolt om sina lokala charkuterier från Per i Viken. I veckan fick jag en chans att hälsa på hos den udda korvmakaren, Claes Persson, vd på Per i Viken. Måste erkänna att jag blev imponerad.

I lokalerna i Höganäs laddas det som bäst för julen. En doft av rödkål ligger tät och skön i den lilla fabriken.

På hyllorna står lådor med finfina köttbitar men också staplar av kartonger med färska ägg (som knäcks för hand, i hundratal)  och rader av literpaket med färsk vispgrädde från Skånemejerier, att användas i företagets köttbullar, bland annat. Jag häpnar och tvivlar på att flertalet andra tillverkare jobbar med så fina råvaror. Gissar att äggpulver, äggmassa och mjölkpulver är vanligare i livsmedelsindustrin. Googlar och hittar varken riktig vispgrädde eller färska ägg i några konkurrentprodukter.

Men så smakar korvarna och köttbullarna från Höganäs också jättebra. För att inte tala om leverpastejen, som utsågs till Sveriges bästa vid årets chark-SM. Den har vad varje riktig leverpastej borde ha: smak av äkta ansjovis.

Jag känner bara till en leverpastej som kan mäta sig med den här (och som också innehåller riktig ansjovis), det är den som heter Lulles och tillverkas av företaget Ludvig Sörensen i Sävsjö. Har tjatat på många handlare hemmavid att ta hem den, men det verkar vara alldeles för besvärligt. Tyvärr. Tänker ändå fortsätta tjata.

Hos Per i Viken fick jag också prova att knyta prinskorvar. Inte lätt!

Tricket är att spänna skinnet, korv för korv, så att det sitter hårt och ger det rätta “knäcket” när man biter i den knaperstekta korven. Jag gav snart upp och avundas de ordinarie korvknytarna, som klarar 200 korvar i minuten.

Historien om Per i Viken började redan 1926 när Pers mamma öppnade en kött- och mjölkaffär med egen tillverkning i liten skala i det idylliska gamla fiskeläget Viken i nordvästra Skåne. Claes Persson och hans föräldrar övertog verksamheten 1988. Under devisen “kvalitet går före lönsamhet”.

Men man får förstås hoppas att det senare blir en följd av det förra.