News55
Detta är en sponsrad artikel

Trivs med dig själv även om du är ensam

Artikelbild
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Ulf Bengtsson
Ulf Bengtsson
Uppdaterad: 23 dec. 2015Publicerad: 23 dec. 2015

Då var det dags igen. Julen kommer. För sex år sedan rycktes allt bort. Min fru gick bort  i cancer. Barnen hade blivit stora och flyttade hemifrån. Huset på Limhamn såldes. Minnena sitter kvar, men jag var tvungen att flytta för en "nystart".

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Ja, jag har sorg. Men tänk då på min hustru, som dog bara 52 år gammal. Hon fick inte vara med längre. Hon missade alla barnens examen, flickvänner, kompisar, nya jobb.

Därför går mina tankar både till henne och lite till mig själv. Det är hon som förlorade. Jag lever vidare med en stor saknad, men jag finns och jag lever. Det är väl den finaste gåvan jag kan ge henne än i dag. Jag lever, jag ser, jag gläds, jag blir ledsen. Men jag lever.

      LÄS MER: “Vi “förlorar” inte “kampen” mot cancer

Okej, alla änklingar och änkor, ska vi ta tag i det här? Livet.

Det är lätt att sitta och tycka synd om sig själv, att livet har inte varit rättvist. Så kan vi sitta där, men öppnar vi ögonen kommer vi att se något annat. Till exempel – vad har hänt sedan vi blev ensamma ?

Jo, våra barn har vuxit upp. Vi har mött en massa nya människor. Vi är ensamma, men vi är starka. Barnen klarar sig och allt rullar på.

Sen gäller det att våga. Att trivas med sig själv.

      LÄS MER: “Jag har slutat le tappert, jag säger ifrån”

ANNONS

Jag har aldrig träffat så många människor som de senaste åren. Unga människor, en del utan pappor, där jag försökt, efter bästa förmåga, att hjälpa till. Det har gjort mitt liv rikare. Jag har fått nya kamrater som berikat mitt liv. Det gäller att leva här och nu. Det är din skyldighet mot dina medmänniskor.

Vad har då våra medmänniskor för skyldighet mot oss ?

Ta hand om oss. Strunta i att fixa dejter som bara blir pinsamma och lyssna på oss. Det kan gå så fort ibland när ett minne kommer fram. Då gäller det att lyssna på oss, för vi behöver ibland prata ut.

Om ni får oss, änkor och änklingar, att känna oss bra mår ni också bra. Men det är upp till oss att fixa till livspusslet. Vi måste tycka om oss själva. Det är när vi kan ge någonting tillbaka till kamrater, barn, grannar med mera som vi märker att vi lever.

      LÄS MER: Låt ingen fira jul ofrivilligt ensam

Jag ska hem till dottern på julafton. Yngsta sonen kommer också dit. Den äldsta sonen bor i Burma. Det ska bli trevligt, men det kommer inte vara som förr och det är bra. Då har det hänt något med mig och mina barn. Vi fortsätter leva, vi har fått nya infallsvinklar, vi läser nya författare, ser nya pjäser.

Det gäller att vara ärlig mot sig själv och sin omgivning.

När cancern slog till i vår familj satt vi och pratade om hur vi skulle tackla situationen. “Jag lovar att berätta för dig när jag mår dåligt, och då behöver du inte fråga hur jag mår”. Det var hustruns önskan och så levde vi tillsammans med cancern.

ANNONS

      LÄS MER: “Mitt livs svåraste intervju”

Och nu är det jul igen. Det kommer gå bra. Jag har lärt mig att trivas med mig själv. Hoppas du också kan lära dig det.
God Jul.

ANNONS