News55

Personal inom äldreomsorgen utbildas i våld i nära relationer

Artikelbild
STOCKHOLM 2015-10-01
Siri Hill
Siri Hill
Uppdaterad: 09 apr. 2024Publicerad: 18 nov. 2017

Våld i nära relationer går inte i pension och mörkertalet är stort. I syfte att få våldet att upphöra satsar nu Stockholms stad och i samarbete med kvinnojourernas riksförbund Unizon på att utbilda personal inom äldreomsorgen i hur man upptäcker och agerar mot våld.  

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I konferensrummet på Elite hotel Marina i Saltsjöqvarn i Stockholm har ett stort antal biståndshandläggare samlats en kall förmiddag i november för att delta i en utbildningsdag om våld i nära relation mot äldre. En kortfilm som visats på tavlan har just tagit slut.

– Nu vill jag att ni vid borden diskuterar era intryck från filmen som vi just har sett. Frågor som ni kan ställa er är till exempel: Vad är det för typ av våld som huvudpersonen utsätts för? och Hur begränsas hon av våldet? Varsågoda! säger en av dagens föreläsare Elin Holmgren, verksamhetsledare för kvinnofrid på Unizon.

En intensiv diskussion uppstår.

Under november satsar Stockholms stad i samarbete med kvinnojourernas riksförbund Unizon på att utbilda personal inom äldreomsorgen i hur man kan upptäcka och hjälpa äldre personer som blir utsatta för våld i en nära relation, ett initiativ som är mer än efterlängtat.

– Vi har för lite kunskap som det ser ut nu. Vi måste fråga oss själva vilka behov som finns. Våld är alltid ett brott och vi har skyldighet att agera mot våldet när vi ser det. Samtidigt är det svårt för vårdpersonal att se våld och inte veta vad de ska göra i sin yrkesroll. Det är därför den här utbildningen är så viktig, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon till News55.

      LÄS MER: Politiker: “Våld mot kvinnor är den viktigaste jämställdhetsfrågan”

Ger konkreta verktyg

Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper om våld och ge verktyg som personal som arbetar inom äldreomsorgen kan använda i sitt arbete. Det finns många frågetecken att reda ut. Till exempel vad man  behöver tänka på i samtal med en vårdtagare för att upptäcka om personen utsätts för våld, hur man ska agera om man misstänker att någon är utsatt och hur man ska förhålla sig till sekretessbestämmelser.

ANNONS

Under november satsar man på att utbilda stadens biståndshandläggare och intresset har hittills varit stort, berättar Clara Lindblom (V), äldreborgarråd i Stockholm.

– 170 av 220 biståndshandläggare är anmälda till utbildningen och vi hoppas på att få in fler. Vi måste våga se, agera och framför allt veta hur vi ska agera, säger Clara Lindblom och fortsätter:

– Det finns så många föreställningar om äldre som gör att man kan ha svårt att föreställa sig att morfar skulle slå mormor, men våldet går inte i pension. Äldre som utsätts för våld behöver en utsträckt hand. Tabut är väldigt starkt då våld i nära relationer anses vara något privat. Om man dessutom har blivit utsatt för våld under lång kan det vara svårt att ta sig ur. Först måste man jobba med informationsinsatser och prata om vad våld är och därefter ge stöttande insatser.

Biståndshandläggaren Anna Ljungman och hennes kollega Anna Andersdotter Bolinder är två av deltagarna på Unizons och Stockholms stads utbildning. De berättar om sin minst sagt komplexa roll.

– Jag har jobbat sedan 2005 och det är lätt att man får ett tunnelseende och tänker: “Det där ingår inte i mina arbetsuppgifter”. Man är så fokuserad på den hjälp man kan erbjuda, vilket oftast är hemtjänst, så att man blir fyrkantig och andra frågor hamnar i skymundan. Det är därför alla vi måste få in det här tänket, säger Anna Ljungman.

Hon får medhåll av Anna Andersdotter Bolinder.

– Vår uppgift är att utreda hur hemsituationen ser ut och att ta reda på vad personen behöver för hjälp. Vi träffar så många och är så fokuserade på det vi gör men ibland kan man hamna i en gråzon. Det kan vara så att man inte ställer frågor som man, så att säga, inte behöver ha svar på och då kan man ju missa saker, säger Anna Andersdotter Bolinder och fortsätter:

– Jag hoppas att vi kommer få verktyg som kan hjälpa oss att tyda och förstå signaler till exempel på att en person utsätts för våld i sin relation.

ANNONS

– Det är en komplex roll vi har, konstaterar Anna Ljungman.

      LÄS MER: Katarina, 65: “Han tog sönder mig som människa – bit för bit”

Äldre en särskilt sårbar grupp

Ja, våld i nära relationer är på inget vis okomplicerat och det gäller oavsett hur gamla eller unga personerna det handlar om är. Men när det kommer till gruppen äldre finns det ytterligare dimensioner att ta hänsyn till som att äldre är en särskilt sårbar grupp och att våldet därför kan ta oanade former.

– En äldre person kan vara utsatt för våld av en partner, en anhörig eller vårdpersonal. Det kan handla om fysiskt våld som slag och sparkar, men lika ofta handlar det om försummelse på olika vis: att man undanhåller hjälpmedel som glasögon eller tar ifrån någon rullstolen, eller att man inte ger personen sin medicin eller tillräckligt med mat. Detta behöver vi ta hänsyn till, säger Clara Lindblom.

Olga Persson är generalsekreterare på Unizon som har utformat och håller i utbildningen. Under sina år som verksam på kvinnojourer runt om i landet har hon träffat våldsutsatta kvinnor och tagit del av deras historier. Många av dessa kvinnor har varit äldre och levt i våldsamma relationer under många, många år. Och det lämnar spår, säger hon.

– En äldre kvinna som jag kom i kontakt med genom Unizon sökte upp oss då hon under många år hade levt i en våldsam relation, men när vi frågade henne om hennes man slog henne sade hon nej. Sedan visade det sig att hennes man hade slagit henne i huvudet med en hammare för att hon inte hade hämtat stekpannan tillräckligt snabbt. Men det såg inte hon som misshandel, berättar Olga Persson och fortsätter:

– Det händer något med en när man lever med våld under så pass lång tid som hon hade gjort. Det blir ens vardag. Trots att det blev normalt för henne visste hon självklart att det mannen gjorde var fel och ville inget hellre än att lämna relationen. Att lämna är en dimension som präglas av känslomässiga bindningar.

ANNONS

      LÄS MER: Utredare: “Stor okunskap om våld mot äldre kvinnor”

“Handlar om att ge människor verktyg så att de kan berätta om sina upplevelser”

Det som de flesta våldsutsatta upplever som svårast är att sätta ord på sina upplevelser, menar Olga Persson. Och inom gruppen äldre kan det vara särskilt svårt eftersom den generationen generellt sett inte är lika öppna. Man kan inte alltid fråga en äldre kvinna om hennes partner våldtar henne. Däremot kan man ställa frågan: Är han snäll mot dig?

– Man måste närma sig det på ett annat sätt. Med ett enkelt och lättförståeligt tilltal, kanske kan man även använda sig av bildspråk eller ställa frågor på ett annat sätt. Det handlar om att ge människor verktyg för att kunna berätta om sina upplevelser, säger Olga Persson.

I år utbildas enbart biståndshandläggare, men satsningen ska fördjupas 2018 och då innefatta hemtjänstpersonal som har en nyckelroll då de har en regelbunden insyn i hemmets privata sfär där våldet förekommer. Förutom utbildningen har man även tagit fram en broschyr som riktar sig särskilt till äldre och som ska delas ut på platser där äldre befinner sig, till exempel på seniorbonden runt om i Stockholm.

Detta är ett steg på vägen mot ett samhälle fritt från våld, menar Olga Persson och enligt henne har äldre själva en betydelsefull roll att axla i kampen mot våldet.

– Dagens äldre lever allt längre och är mer engagerade i samhället vi lever i. Det är därför det är så häftigt att upptäcka att många äldre redan är aktiva inom jourrörelsen, de kvinnor som startade jourrörelsen är ju äldre nu, vilket är en jätteresurs för oss, säger Olga Persson.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet

ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS