Hundratusentals svenskar behandlas för högt blodtryck. Men biverkningar kan få patienter att sluta med sina läkemedel. Nu visar en stor studie från Uppsala universitet att en viss sorts blodtrycksmedicin sticker ut – efter fem år fortsätter åtta av tio patienter med behandlingen, skriver Aftonbladet.


Nyman
“Med de här nya resultaten finns det ingen anledning att inte låta folk börja direkt med den”, säger forskningsledaren Johan Sundström till Aftonbladet.
Högt blodtryck är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Närmare tre miljoner svenskar beräknas vara drabbade, och tillståndet ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke.
MISSA INTE: Vården orsakar viktuppgång – och vägrar betala för lösningen
Behandlingen följs inte alltid som den ska
Trots att det finns flera effektiva läkemedel är det många patienter som inte når sina blodtrycksmål. En viktig förklaring är att behandlingen inte alltid följs som den ska.
Nu har forskare vid Anders Wiklöf-institutet för hjärtforskning vid Uppsala universitet undersökt hur valet av läkemedel påverkar patienternas benägenhet att fortsätta behandlingen.
Studien omfattar över 340 000 personer som följts under flera år.
80 procent använde blodtrycksmedicinen efter fem år
Resultaten visar att patienter som inledde behandlingen med så kallade angiotensinreceptorblockerare, ARB, i högre utsträckning fortsatte med samma läkemedelsgrupp.
Efter fem år använde 80 procent fortfarande medicinen regelbundet. För kalciumflödeshämmare, som placerade sig näst bäst, var motsvarande andel 65 procent.

Tidigare forskning har visat att ARB generellt ger färre biverkningar än flera andra blodtrycksläkemedel. Forskarna tror att det kan bidra till skillnaden.
“Det vi kunde se är att det bästa är att börja med mediciner i ARB-klassen. Där slutar folk ta medicinen i mycket mindre utsträckning än de andra klasserna av läkemedel”, säger Johan Sundström till Aftonbladet.
Han är hjärtläkare och professor i epidemiologi och leder verksamheten vid institutet.
Kostnadsskäl har bidragit
Traditionellt har patienter ofta fått börja med ACE-hämmare, en äldre läkemedelsgrupp som bland annat kan orsaka rethosta.
Enligt Johan Sundström har kostnadsskäl tidigare bidragit till att ACE-hämmare prioriterats framför ARB.
Han anser att de nya resultaten ger anledning att ompröva den ordningen och att det inte finns någon anledning att inte låta folk först börja med ARB-medicin.
Men den som redan tar blodtrycksmedicin behöver inte automatiskt byta.
“Har man en blodtrycksbehandling som funkar ska man vara jättenöjd med den”.
Uppmaningen: Håll koll på ditt blodtryck
Däremot uppmanar Johan Sundström patienter som har besvärande biverkningar att diskutera behandlingen med vården.
Han betonar också vikten av att fler känner till sitt blodtryck och rekommenderar regelbundna mätningar hemma.
Förhoppningen är att rätt läkemedel från början ska minska behovet av återbesök och hjälpa fler att fortsätta en behandling som kan förebygga allvarliga hjärt-kärlsjukdomar.
Läs mer på News55:
Nästan 69 000 till sjukhus efter fallolyckor – äldre hårdast drabbade
Cancer kan slå hårt mot ekonomin: “Över 100 000 kronor”
Vårdens hemliga vapen – mot antibiotikaresistens

Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.

Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.




