När Lotta Hammar fick sin cancerdiagnos var det redan för sent. I dag lever hon med obotlig tarmcancer och ställer en fråga som berör långt fler än henne själv: varför väljer Sverige att inte lyssna på experterna som vill sänka åldern för screening?
Paulina Monzón
Uppdaterad: 10 feb. 2026Publicerad: 10 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en verkstad på Östermalm i Stockholm förvandlar Lotta Hammar släta ytor till levande träådringar. Fjärilar, hennes signum, flyger över väggar i trapphus runt om i Stockholm. Som dekorationsmålare har måleriet har varit hennes liv i över två decennier.
“Gud, jag är så glad. Nu glömde jag bort min sjukdom i flera minuter. Det är så härligt att prata om måleriet, jag glömmer det jobbiga”, säger hon till Dagens Nyheter.
Diagnos som kom för sent
Men verkligheten gör sig snabbt påmind. Lotta Hammar är 55 år och har nyligen fått beskedet att hon kommer att dö av tarmcancer. Efter att ha pressat sin läkare på svar fick hon veta att hon sannolikt har omkring två år kvar att leva.
“Min onkolog ville inte säga det först men jag sa att jag måste veta. Annars kommer jag att köra på som vanligt.”
När Lotta Hammar var 53 år fick hon sin diagnos. Då hade cancern redan spridit sig. Två tumörer hade vuxit utanför tarmen, spridit sig till äggstock, lymfkörtlar och senare även till lever och lungor.
ANNONS
Tidigare screening avgörande
Symtomen, som rundare mage och trötthet, tolkade hon som klimakteriebesvär. Förändrade toalettvanor reflekterade hon inte över förrän en läkare ställde frågan om hennes avföringsvanor.
ANNONS
“Du känner igenom dina bröst och kollar dina leverfläckar. Men tarmcancer visste jag inget om” säger hon.
“Med ett enkelt avföringsprov hade mitt liv kunnat se annorlunda ut.”
Tarmcancer ökar bland 50–59-åringar
Tarmcancer ökar i Sverige och sjukdomen upptäcks allt oftare hos yngre. Den största ökningen det senaste decenniet har skett bland 50–59-åringar. Samtidigt screenar Sverige i dag endast personer mellan 60 och 74 år.
EU rekommenderar sedan 2003 screening från 50 års ålder och flera länder utreder en sänkning till 45 år. Ändå meddelade Socialstyrelsen i höstas att Sverige behåller nuvarande gräns.
Läkare kritiska till beslutet
Ett beslut som väckte stark kritik.
ANNONS
“Till vår häpnad”, säger Birger Pålsson, tarmkirurg och docent vid Lunds universitet, som ingick i den expertgrupp Socialstyrelsen anlitat.
“Gör om och gör rätt är mitt och många andras budskap. Internationell forskning visar tydligt att screening ger minskad dödlighet och minskat insjuknande även mellan 50–59 år”, fortsätter han.
Beslut med dödliga konsekvenser
Socialstyrelsen hänvisar bland annat till personalbrist inom vården och menar att det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för att screening i åldersgruppen 50–59 år minskar dödligheten. Kritiker menar att analysen bygger på föråldrat underlag och att remissinstansernas invändningar inte redovisats.
För Lotta Hammar är konsekvenserna högst personliga. Efter fyra operationer och ett år av cellgifter som gav henne hjärtsvikt och blodproppar får hon nu bromsmedicin, till en kostnad av 45 000 kronor i månaden.
“Tänk om jag hade kunnat räddas om Sverige lyssnat på experterna. Jag förstår inte hur de tänker”, säger hon.
Livet här och nu
I dag orkar Lotta Hammar arbeta 25 procent. Hon vilar mer, umgås med familjen och låter tiden ta plats, trots ovissheten.
ANNONS
“Det är så konstigt, att plötsligt få jättemycket tid utan att veta hur mycket tid du har kvar.”
Katten Laban hoppar upp i hennes knä. Lotta Hammar ler.
“Jag har inte slutat kämpa. Jag hoppas att jag överlever, att de hittar en lösning för mig.”
Fakta: Tjock- och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer hör till de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige och är en av de främsta orsakerna till cancerrelaterade dödsfall, efter bröst- och prostatacancer.
Upptäcks sjukdomen i ett tidigt skede är prognosen mycket god – då går cancern oftast att bota helt.
Tjocktarmscancer drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. Ändtarmscancer är däremot något vanligare bland män.
Vanliga symtom kan vara långvarig trötthet och minskad ork. Förändrade avföringsvanor är också ett vanligt tecken, till exempel att du bajsar oftare eller mer sällan än tidigare, eller upplever svårigheter att tömma tarmen. Blod eller slem i avföringen kan förekomma.
Källa: 1177 Vårdguiden, Cancerfonden, Socialstyrelsen
Läs mer på News55:
Fibromyalgi är verklig smärta: Kunskap avgörande
Åsa tog revansch mot ålderismen – blev ”oldfluencer”
Rekordmånga vräks när ekonomin inte går ihop
ANNONS
Från kaffepaus till kapital – så mycket kan mormors kopp vara värd
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS