I Finland var sju av tio filmer på biotoppen under 2025 inhemska produktioner. I Sverige: ingen. Samtidigt är filmstödet i Finland lägre än i Sverige. Har svensk film tappat kontakten med den breda publiken?
Finsk film lockar publiken – svensk tappar greppet


Mest läst i kategorin
Svensk films marknadsandel har sjunkit till knappt 12 procent av biobesöken. I Finland ser det helt annorlunda ut. Där fylls salongerna av inhemska actionfilmer, komedier och barnfilmer, ofta byggda på välkända varumärken, rapporterar Svenska Dagbladet.
Detta trots att Finlands filmstiftelse har en budget på 288 miljoner kronor, ungefär hälften av Svenska filminstitutets. Per capita är stödet visserligen likvärdigt, men några överflödiga resurser finns inte.
“Jag vet inte exakt vad som gått snett i Sverige, men det är uppenbart att man gjort något rätt i Finland”, säger Krister Uggeldahl, filmkritiker på Hufvudstadsbladet.
Action, krig och folklig humor
Bland Finlands mest sedda filmer finns ultravåldsamma actionuppföljaren ”Sisu 2”, komedin ”Cancel” med Youtube-profiler och flera filmer baserade på populära tv-serier och barnböcker. Krigsfilmer är särskilt populära, ett återkommande publikdragplåster.
“Filmkonstnärligt är det inte alltid fråga om världens bästa filmer, men de går hem hos publiken”, sammanfattar Krister Uggeldahl.
Han beskriver den finländska filmpolitiken som pragmatisk.
“Man ser till bredden och helheten och accepterar att det behövs olika typer av filmer.”
I Sverige verkar de breda, publikvänliga berättelserna, som ”Tillsammans”, ”Masjävlar” och ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, ha blivit mer sällsynta på bio.

Lokal stolthet säljer
En av fjolårets stora finska succéer var ”100 liter guld”, en komedi om två systrar som måste brygga nytt öl inför ett bröllop efter att ha råkat dricka upp allt. Filmen lockade 235 000 biobesökare.
“Det känns som att vi bankat huvudet i väggen så länge att väggen gett vika”, skämtar producenten Jani Pösö.
Han pekar på att många framgångsrika filmer bygger på något välbekant, etablerade karaktärer, nationell identitet eller begrepp som ”sisu”.
Intressant nog marknadsfördes filmen olika i olika länder: i Finland som folklig komedi, i Sverige som en cool western med Tarantinovibbar.
Olika styrkor
Trots publikframgångarna är den finländska branschen ekonomiskt pressad. Tittarsiffrorna har ännu inte återhämtat sig efter pandemin, och ett större produktionsbolag gick nyligen i konkurs.
Krister Uggeldahl menar att Finland är skickligt på att göra kostnadseffektiv film för hemmamarknaden, men att Sverige fortfarande har övertaget internationellt.
“När det gäller filmer som kan tävla på stora internationella festivaler ligger Sverige betydligt bättre till.”
Läs mer på News55:
Fibromyalgi är verklig smärta: Kunskap avgörande
Åsa tog revansch mot ålderismen – blev ”oldfluencer”
Rekordmånga vräks när ekonomin inte går ihop
Från kaffepaus till kapital – så mycket kan mormors kopp vara värd

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.









