<p>Maja Stark ligger tätt efter den delade förstaplatsen inför sista rundan i veckans LPGA-tourtävling i Arizona. Svenskan gick tredje rundan på 66 slag, sex under par, efter en eagle och fyra birdies. Stark står nu på delad fjärdeplats, totalt 14 under pa…</p>

<p>Stark jagar täten i ArizonaLee Jin-man/AP/TTMaja Stark är bästa svenska i Arizona. Arkivbild.GolfTT Maja Stark ligger tätt efter den delade förstaplatsen inför sista rundan i veckans LPGA-tourtävling i Arizona. Svenskan gick tredje rundan på 66 slag, sex under par, efter en eagle och fyra birdies. Stark står nu på delad fjärdeplats, totalt 14 under par, ett slag efter spanjorskan Carlota Ciganda, sydkoreanska Kim Hyo-Joo och Sarah Schmelzel från USA. Även svenska Frida Kinhult jagar täten, från en delad plats sex, med totalt 13 slag under par.</p>


News55 rapporterar om det senaste inom sport och idrott som intresserar och engagerar läsarna.

Sport

I kategorin Celebriteter skriver News55 om nyheter som gäller kändisar, deras livsöden och deras gärningar. Här samlar vi artiklar om nya och gamla konserter, filmer, skivor, fester, familjer, öden och utställningar.

Celebriteter

SVT-profilen Pelle Nyström är död – kollegornas ord: "Varm, stark"

Han sjunger VM-låten för Sverige i sommar

Miljonregn: Så mycket får Graham Potter för VM-biljetten


<p id="h-alla-atta-riksdagspartier-star-nu-bakom-pensionsoverenskommelsen-det-far-omvarlden-att-hoja-pa-ogonbrynen-enligt-aldre-och-socialforsakringsminister-anna-tenje"><strong>Alla åtta riksdagspartier står nu bakom pensionsöverenskommelsen. Det får omvärlden att höja på ögonbrynen och avundas svensk pension, enligt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.</strong></p>



<p>”Att vi under den här mandatperioden lyckats samla samtliga riksdagspartier i Pensionsgruppen är något som gör att världen tittar avundsjukt på Sverige”, säger <strong>Anna Tenje</strong> till <a href="https://www.svd.se/a/GxxOmV/vi-maste-jobba-allt-langre-men-vad-gor-politikerna-for-att-hoja-pensionerna">Svenska Dagbladet.</a></p>



<p>Frågan om pensioner brukar annars vara politiskt känslig. Men enligt en artikel i Svenska Dagbladet råder det ”relativ enighet” inom Pensionsgruppen, trots att partierna har olika syn på hur pensionerna ska stärkas.</p>



<p>Högerpartierna betonar att det ska löna sig att arbeta längre. Vänsterpartierna lyfter i stället fram att olika yrkesgrupper har olika förutsättningar att orka jobba högre upp i åldrarna.</p>



<p><strong>MISSA INTE: </strong><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/pensionsaldern-hojs-igen-ekonom-man-glommer-baksidan/">Pensionsåldern höjs igen – ekonom: ”Man glömmer baksidan”</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-det-ska-lona-sig-att-ha-arbetat">”Det ska löna sig att ha arbetat”</h2>



<p>Sverigedemokraterna placerar sig mellan blocken och vill både att ett långt arbetsliv ska märkas i pensionen och att stödet till personer som inte kunnat arbeta fullt ut ska stärkas.</p>



<p>”Vi har bara trevligt och vi bråkar inte om någonting. Eller jo, alltså det är klart att vi kan ha lite olika ingångar i detta. För mig är det väldigt angeläget om att det ska löna sig att arbeta. Men det ska också löna sig att ha arbetat”, säger Anna Tenje till Svenska Dagbladet.</p>



<p>Enligt en tidigare rapport från SPF Seniorerna arbetar fler än var femte person mellan 65 och 74 år i någon form. Det motsvarar omkring 232 000 personer.</p>



<p>Anna Tenje återkommer också till att människor behöver arbeta längre för att pensionerna långsiktigt ska bli högre.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-kritik-fran-vansterpartiet">Kritik från Vänsterpartiet</h2>



<p>Alla håller dock inte med om att Pensionsgruppen har levererat tillräckligt mycket.</p>



<p>”Nej, det är ju uppenbart att stora grupper har för låg pension. Och ännu har inte Pensionsgruppen levererat på det”, säger Ida Gabrielsson, V-ledamot och medlem i Pensionsgruppen, till Svenska Dagbladet.</p>



<p>Hon vill se större höjningar av pensionerna och menar att det behövs ”tusenlappar – inte hundralappar”.</p>



<p>Även Jacob Lundberg, nationalekonom vid Institutet för näringslivsforskning, konstaterar enligt Svenska Dagbladet att uppslutningen kring pensionssystemet formellt är större än någonsin eftersom alla riksdagspartier nu ingår i Pensionsgruppen.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-ekonomi">Läs mer om ekonomi:</h2>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/pensionsaldern-hojs-igen-ekonom-man-glommer-baksidan/">Pensionsåldern höjs igen – ekonom: ”Man glömmer baksidan”</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/fattigpensionar-efter-ett-helt-liv-bakom-kassan/">Fattigpensionär – efter ett helt liv bakom kassan</a></p>


News55:s kategori om allt från skatt till pensioner samlar allt det senaste som berör din plånbok. Privatekonomi innefattar försäkringar, resor, sommarhuset, kontanthantering i butiker, inflation och prisökningar, bränslekostnader, elräkningar, arv och mycket mer.

News55 rapporterar dessutom om börsen och aktiehandeln både i Sverige och utomlands.

Privatekonomi

Tenje: Världen tittar avundsjukt på Sveriges statliga pension


<p>Räkna med höga elpriser i sommar. Det varnar Svenskt kraftnät för i sin nya rapport. &#8220;På senare år har vi sett större svängningar i elpriset än tidigare. Framöver kan vi räkna med fortsatt varierande mycket höga och mycket låga elpriser&#8221;, säger Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré i ett pressmeddelande.</p>



<p>Bakom utvecklingen med både höga och kraftigt varierande priser ligger flera faktorer samtidigt – bland annat underhåll av kärnkraft och stamnät, lägre tillrinning till vattenkraften och ett osäkert läge på den europeiska energimarknaden.</p>



<p>Enligt <strong>Pontus de Maré</strong> är somrarna numera minst lika utmanande för elsystemet som vintrarna.</p>



<p><strong>MISSA INTE:</strong> <a href="https://www.news55.se/privatekonomi/varannan-svensk-do-med-noll-kronor-pa-kontot-ingen-vits/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Varannan svensk vill dö med noll kronor på kontot: &#8220;Ingen vits&#8221;</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-elpriserna-kan-snabbt-stiga-nar-vadret-forandras">Elpriserna kan snabbt stiga när vädret förändras</h2>



<p>En viktig förklaring är den ökade mängden sol- och vindkraft i Europa. När det blåser mycket och solen skiner pressas priserna ner kraftigt, ibland till och med till minusnivåer. Men när vädret förändras kan priserna snabbt stiga.</p>



<p>&#8220;Det hänger ihop med att det finns mer sol- och vindkraftsproduktion nu, och den pressar ner priserna när det blåser och är soligt. Men när det är vindstilla och molnigt går priserna upp”, säger Pontus de Maré <a href="https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2026/sa-sakrar-svenska-kraftnat-elsystemet-under-sommaren/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">i pressmeddelandet</a>.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-underhallsarbeten-paverkar-ocksa">Underhållsarbeten påverkar också</h2>



<p>Samtidigt väntar omfattande underhållsarbeten i både kärnkraften och stamnätet under sommaren. När reaktorer och kraftledningar tas ur drift minskar möjligheten att transportera el genom landet, vilket påverkar marknaden och kan bidra till högre priser.</p>



<p>I norra Sverige ska flera stationer förnyas under hela sommaren och senare under året väntar arbeten längs västkusten som påverkar handelskapaciteten för el.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-svagare-varflod-kan-gora-elpriserna-hogre">Svagare vårflod kan göra elpriserna högre</h2>



<p>Även vattenkraften kan spela en avgörande roll för prisutvecklingen. Trots att nivåerna i vattenmagasinen just nu ligger nära det normala pekar flera elmarknadsanalytiker på att den svagare vårfloden och lägre tillrinningen kan göra vattenkraftselen dyrare längre fram.</p>



<p>&#8220;Just nu är nivåerna i dammarna i linje med vad de brukar vara, men om de inte fylls på framöver så kommer det leda till dyrare priser på vattenkraftsproducerad el&#8221;, säger Pontus de Maré.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-ingen-fara-for-sveriges-elforsorjning">Ingen fara för Sveriges elförsörjning</h2>



<p>Dessutom påverkas elpriset av utvecklingen i omvärlden. Svenska kraftnät pekar på att kriget i Mellanöstern och störningar kring Hormuzsundet har bidragit till brist på gas och bränsle i Europa, vilket pressar upp priserna när fossilkraft används för att täcka efterfrågan under kvällar och nätter.</p>



<p>Trots osäkerheten betonar Svenska kraftnät att det inte finns någon oro för den svenska elförsörjningen.</p>



<p>&#8220;Jag förstår att svenska elkonsumenter kan vara oroliga för hur ökade priser påverkar vardagen. Vi ser dock inte någon påverkan på Sveriges elförsörjning i det här läget&#8221;, säger Pontus de Maré.</p>



<p><strong>Läs mer på News55:</strong></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/alderismen-kostar-sverige-70-miljarder-per-ar-bortglomda/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ålderismen kostar Sverige 70 miljarder – per år: &#8220;Bortglömda&#8221;</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/nu-ska-farre-aldre-fa-del-av-jobbskatteavdraget/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nu ska färre äldre få del av jobbskatteavdraget</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/svenska-pensionssparare-forlorade-miljarder/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Svenska pensionssparare förlorade miljarder</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/ministerns-nya-pensionsfond-ska-ge-mer-pengar-till-pensionarerna/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ministerns nya pensionsfond ska ge mer pengar till pensionärerna</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/bilsemester-i-europa-sa-mycket-billigare-kan-elbilen-bli/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Bilsemester i Europa – så mycket billigare kan elbilen bli</a></p>


Varnar för höga elpriser i sommar: "Varierar mycket"


<p><strong>Protein är en nyckel till hälsa i klimakteriet. <strong>Det menar hälsocoachen Christina Sundequist, som lyfter protein som viktigt för både muskler, blodsocker och energi.</strong></strong></p>



<p>När östrogennivåerna sjunker förändras kroppen på flera sätt. Muskelmassan minskar, ämnesomsättningen påverkas och kroppen tar inte hand om protein lika effektivt som tidigare. Därför blir protein extra viktigt efter klimakteriet, menar hälsocoachen <strong>Christina Sundequist</strong>. </p>



<p>&#8220;Det viktigaste är inte att fastna vid en specifik tidpunkt, utan att få i sig tillräckligt med protein under hela dagen. Men att börja dagen med protein är ett väldigt bra sätt att ge kroppen en stabil start&#8221;, säger hon till News55. </p>



<h2 class="wp-block-heading" id="protein-efter-klimakteriet">Muskelmassan minskar </h2>



<p>Med stigande ålder uppstår något som kallas anabol resistens. Det betyder att musklerna inte reagerar lika starkt på protein som tidigare. Samtidigt minskar muskelmassan gradvis från omkring 40 års ålder, och takten kan öka i samband med klimakteriet.</p>



<p>&#8220;Protein blir ännu viktigare för att stabilisera blodsocker, bevara muskler och hålla energin jämn under dagen&#8221;, säger Christina Sundequist  i ett pressmeddelande från <a href="https://verum.se/?gad_source=1&amp;gad_campaignid=19929166444&amp;gbraid=0AAAAApejyhPvQJ-GqDekbA3abBrr4Goci&amp;gclid=EAIaIQobChMI8sfZqM3HlAMVsBWiAx2D9SqbEAAYASAAEgIUTPD_BwE">Verum</a>. <a href="https://skr.se/webbhandboken/riktlinjerochlathundarforinnehallsarbetet/riktlinjerochlathundar/sokmotoroptimeringseo.68299.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener"></a></p>



<p>För kvinnor i och efter klimakteriet kan ett riktmärke vara att få i sig protein minst tre gånger per dag, gärna 25–35 gram per måltid. Ett annat sätt att tänka är cirka 1,5 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. För en kvinna som väger 70 kilo motsvarar det ungefär 105 gram per dag.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="protein-och-muskler-hr-ihop">Viktigt med protein och träning</h2>



<p>&#8220;Att tappa muskelmassa handlar inte bara om det visuella. Utan musklerna spelar också en viktig roll för att minska inflammation i kroppen och för att hjälpa till att reglera blodsockret. När du får i dig protein hjälper det kroppen att bygga upp och bevara musklerna&#8221;.</p>



<p>Därför lyfter många experter kombinationen av protein och styrketräning som en nyckel till hälsa efter klimakteriet.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="drfr-r-frukosten-viktig">Därför är frukosten viktig</h2>



<p>Många kvinnor får i sig för lite protein på morgonen. En vanlig frukost består ofta av macka, flingor eller fil, vilket gör att proteinintaget blir lågt redan från start.</p>



<p>Det kan få konsekvenser för resten av dagen. När frukosten innehåller för lite protein blir mättnaden ofta sämre, och suget efter något sött kan komma redan framåt förmiddagen. Christina Sundequist ser tydliga skillnader hos kvinnor hon coachar.</p>



<p>&#8220;När man börjar dagen med protein håller man sig mätt längre. Det dämpar sötsuget och gör det lättare att undvika småätande&#8221;, berättar hon för News55.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="s-fr-du-i-dig-mer-protein">Så får du i dig mer </h2>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="685" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/sdlUJNBszYuv3A_NormalPreview.webp" alt="" class="wp-image-1189183" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/sdlUJNBszYuv3A_NormalPreview-300x201.webp 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/sdlUJNBszYuv3A_NormalPreview-768x514.webp 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/sdlUJNBszYuv3A_NormalPreview.webp 1024w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Keso är en bra proteinkälla. Foto: Drago Prvulovic / TT</figcaption></figure>



<p>Ett enkelt sätt att tänka är den så kallade handflatsmetoden: En portion proteinkälla ungefär lika stor som din handflata vid varje måltid.</p>



<p>Bra proteinkällor till frukost är till exempel ägg, kvarg, skyr, keso, grekisk yoghurt, lax, kalkon, ägg nötbröd med ägg. Sundequist lyfter också vikten av att sprida proteinintaget över dagen i stället för att försöka äta ikapp på kvällen.</p>



<p>&#8220;Många kvinnor blir förvånade när de bara ändrar frukosten och märker att de inte blir lika sötsugna, och plötligt blir av med sin svullna mage&#8221;, säger hon.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-halsa">Läs mer om hälsa:</h2>



<p><a href="https://www.news55.se/halsa/deras-hem-blev-ett-fangelse-efter-influensan-inget-liv/">Deras hem blev ett fängelse efter influensan: &#8220;Inget liv&#8221;</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/halsa/sover-du-med-horlurar-har-ar-riskerna-enligt-experter/">Sover du med hörlurar? Här är riskerna – enligt experter</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/halsa/osynlig-parasit-sprider-sig-varning-for-svar-klada/">Osynlig parasit sprider sig – varning för svår klåda<br></a><br><a href="https://www.news55.se/halsa/sover-du-med-horlurar-har-ar-riskerna-enligt-experter/"><br></a><br><a href="https://www.news55.se/halsa/deras-hem-blev-ett-fangelse-efter-influensan-inget-liv/"><br></a><br></p>


Inom området Hälsa rapporterar News55 om frågor som berör forskning, sjukvård, välbefinnande, hälsotrender och råd från experter med målgruppens intresse som fokus. Andra områden som ingår är exempelvis läkemedel, vårdens kompetensutveckling och äldreomsorg.

Hälsa

Experten om klimakteriet – protein är nyckeln


<p><strong>Rabarbersäsongen är här! Passa på att göra drinkar, glass, kakor och paj som smakar sommar.</strong></p>



<p>Rabarber är en av vårens och försommarens mest älskade växter i de svenska trädgårdarna. Den har odlats i Europa i flera hundra år, men i Sverige blev den vanlig på riktigt först under 1800-talet. </p>



<p>Innan dess användes rabarber främst som medicinalväxt, framför allt i Asien där den har en ännu längre historia – där har den använts i över 2 000 år.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-talig-och-tidig-skord">Tålig och tidig skörd</h2>



<p>Rabarber är en tålig perenn som kommer tillbaka år efter år. </p>



<p>Den börjar växa tidigt på våren, ofta redan i april i södra Sverige, och skördas vanligtvis fram till midsommar eller början av juli. Efter det får plantan vila och samla kraft inför nästa säsong.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-4-goda-recept-pa-rabarber">4 goda recept på rabarber</h2>



<p>Baka, koka och mixa fram smaker som verkligen hör sommaren till. Här är fyra goda recept på allt från glass och kakor till klassisk paj.</p>



<p><strong>MISSA INTE:</strong> <a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/rabarber-varens-syrliga-favorit-i-koket/">Rabarber – vårens syrliga favorit i köket</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-rabarber-spritz">Rabarber-spritz</h2>



<figure class="wp-block-image size-full is-resized"><img loading="lazy" decoding="async" width="662" height="758" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.19.48.png" alt="" class="wp-image-1188917" style="aspect-ratio:0.8733689266351962;width:604px;height:auto" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.19.48-262x300.png 262w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.19.48.png 662w" sizes="auto, (max-width: 662px) 100vw, 662px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Getty Images</figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-ingredienser-4-drinkar">Ingredienser – 4 drinkar</h3>



<ul class="wp-block-list">
<li>12 cl Lillet blanc</li>



<li>1 flaska prosecco</li>



<li>½ l kolsyrat vatten</li>



<li>Isbitar</li>
</ul>



<p><strong>Sirap</strong></p>



<ul class="wp-block-list">
<li>150 g rabarber</li>



<li>2,5 dl vatten</li>



<li>100 g socker</li>



<li>Rabarberstrimlor eller små stjälkar till garnering</li>
</ul>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-gor-sa-har">Gör så här</h3>



<ol class="wp-block-list">
<li>Koka rabarber och vatten på ­medelvärme i 10-15 minuter.</li>



<li>Pressa ut vätskan genom en sil och häll tillbaka den i kastrullen tillsammans med sockret. Koka tills du har en sirap, det tar ca 10 min.</li>



<li>Fyll fyra glas med rikligt med is. Häll 3 cl Lillet och 3 cl sirap i varje glas. Häll i ca ½ dl prosecco och toppa med kolsyrat vatten.</li>



<li>Garnera med rabarberspiraler eller små rabarberstjälkar och servera.</li>
</ol>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-rabarberglass-med-kakbitar">Rabarberglass med kakbitar</h2>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-ingredienser-6-till-8-portioner">Ingredienser – 6 till 8 portioner </h3>



<ul class="wp-block-list">
<li>200 g rabarber</li>



<li>200 g kondenserad mjölk (1/2 burk)</li>



<li>1 tsk vaniljsocker</li>



<li>1 nypa salt</li>



<li>2 dl vispgrädde</li>



<li>2 dl lättmjölk</li>



<li>75 g shortbreadkakor, t.ex. Walkers</li>
</ul>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-gor-sa-har-0">Gör så här</h3>



<ol class="wp-block-list">
<li>Skär rabarbern i mindre bitar och lägg dem i en kastrull. Tillsätt ett par matskedar vatten och koka rabarbern på medelvärme i ca 15 minuter till en kompott.</li>



<li>Vispa ihop kondenserad mjölk med vanilj, salt, grädde och lättmjölk i en skål.</li>



<li>Tillsätt rabarberkompotten och rör ut den ordentligt i blandningen.</li>



<li>Skär kakorna i bitar. Använd en vass kniv så att de inte smular sönder.</li>



<li>Häll glassmeten i en glassmaskin och kör tills den börjar tjockna. Tillsätt kakbitarna och låt glassen köra färdigt. Har du ingen glassmaskin, häll smeten i en behållare och sätt den i frysen ett par timmar innan du vänder ner kakbitarna.</li>



<li>Servera glassen i fina serveringsglas med en klick vispgrädde.</li>
</ol>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-mini-mandelkakor-med-rabarberkram">Mini-mandelkakor med ­rabarberkräm</h2>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="840" height="836" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.22.18.png" alt="" class="wp-image-1188919" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.22.18-300x300.png 300w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.22.18-768x764.png 768w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/Skarmavbild-2026-05-19-kl.-10.22.18.png 840w" sizes="auto, (max-width: 840px) 100vw, 840px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Getty Images</figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-ingredienser-25-st">Ingredienser – 25 st</h3>



<p><strong>Fyllning</strong></p>



<ul class="wp-block-list">
<li>1 stjälk rabarber, ca 50 g</li>



<li>20 g mjukt smör</li>



<li>1 tsk färskpressad citronsaft</li>



<li>2 dl florsocker</li>
</ul>



<p><strong>Kakorna</strong></p>



<ul class="wp-block-list">
<li>100 g smör, rumstempererat</li>



<li>120 g socker</li>



<li>½ tsk vaniljsocker</li>



<li>½ tsk mandelessens</li>



<li>85 g mandelmjöl</li>



<li>100 g vetemjöl</li>



<li>1 nypa salt</li>
</ul>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-gor-sa-har-1">Gör så här</h3>



<ol class="wp-block-list">
<li>Fyllning: Sätt ugnen på 175 grader. Skär rabarberstjälken i mindre bitar och lägg dem på en bakplåt med bakplåtspapper. Baka rabarberbitarna i 15-20 minuter tills de är mjuka. Låt dem svalna lite.</li>



<li>Kör rabarberbitarna i en mixer med smör och citronsaft. Tillsätt 1 dl florsocker och fortsätt mixa. Tillsätt 1 dl till och mixa igen tills du har en slät, ljusrosa kräm.</li>



<li>Täck över krämen och ställ den i kylen tills den ska användas.</li>



<li>Kakorna: Vispa smör och socker med elvisp i 3 minuter tills det är ljust och poröst. Tillsätt vaniljsocker och mandelessens.</li>



<li>Tillsätt mandelmjöl, vetemjöl och salt tills degen går ihop. Knåda färdigt degen med händerna till en sammanhängande men mjuk deg.</li>



<li>Använd en tesked för dela upp degen i 50 små, jämna bitar. Rulla till kulor. Lägg dem på ett fat och ställ i frysen i 15 minuter.</li>



<li>Lägg kakorna på två bakplåtar med bakplåtspapper och baka dem i 175 grader varmluft i 12-14 minuter. De ska vara gyllene men inte brända. Ta ut dem och låt dem svalna helt.</li>



<li>Sätt ihop kakorna två och två med rabarberkräm i mitten och servera.</li>
</ol>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-rabarberpaj-med-frangipane">Rabarberpaj med frangipane</h2>



<figure class="wp-block-image size-full"><img loading="lazy" decoding="async" width="724" height="1024" src="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/7AQ9sv6b-sdlgIzY51e46L0_NormalPreview.webp" alt="" class="wp-image-1188922" srcset="https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/7AQ9sv6b-sdlgIzY51e46L0_NormalPreview-212x300.webp 212w, https://news55.fra1.cdn.digitaloceanspaces.com/uploads/2026/05/7AQ9sv6b-sdlgIzY51e46L0_NormalPreview.webp 724w" sizes="auto, (max-width: 724px) 100vw, 724px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Janerik Henriksson/TT</figcaption></figure>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-ingredienser-8-portioner">Ingredienser – 8 portioner</h3>



<p><strong>Mördeg</strong></p>



<ul class="wp-block-list">
<li>150 g smör</li>



<li>250 g vetemjöl</li>



<li>50 g florsocker</li>



<li>1 nypa salt</li>



<li>1 ägg</li>
</ul>



<p><strong>Frangipane</strong></p>



<ul class="wp-block-list">
<li>100 g mjukt smör</li>



<li>Frön från 1 vaniljstång</li>



<li>100 g socker</li>



<li>2 ägg</li>



<li>100 g mandelmjöl</li>



<li>2–3 stjälkar rabarber</li>
</ul>



<h3 class="wp-block-heading" id="h-gor-sa-har-2">Gör så här</h3>



<ol class="wp-block-list">
<li>Hacka ner smöret i mjölet. Tillsätt florsocker och salt, och nyp snabbt ihop degen med ägget. Lägg degen i kylen en halvtimme.</li>



<li>Sätt ugnen på 190 grader. Kavla ut degen mellan två bakplåtspapper och lägg den i en smord pajform med en diameter på 25 cm.</li>



<li>Nagga botten med en gaffel. Täck med bakplåtspapper och med keramiska kulor så att pajskalet håller formen under gräddning.</li>



<li>Grädda botten i 20 minuter.</li>



<li>Skölj rabarbern och skär den i sneda bitar på ca ½-1 cm tjocklek.</li>



<li>Vispa smör, socker och vanilj pösigt med elvisp. Vispa sedan i äggen ett i taget. Vänd ner mandelmjölet med en slickepott och fördela frangipanemassan över pajbotten.</li>



<li>Lägg rabarberbitar i stjärnform – eller ett annat mönster – ovanpå frangipanemassan och tryck ner dem lite. Grädda pajen i 25–30 minuter tills den är gyllenbrun.</li>



<li>Låt svalna innan servering.</li>
</ol>



<p>Recepten kommer från <a href="https://www.hemtrevligt.se/hem-tradgard/varens-godaste-recept-med-rabarber/1704298">Hemtrevligt</a>. </p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-mat-och-dryck">Läs mer om mat och dryck:</h2>



<p><a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/michelin-kockens-knep-sa-gor-du-perfekt-aggrora-hemma/">Michelin-kockens knep: Så gör du perfekt äggröra hemma</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/sa-rengor-du-grillen-utan-farliga-grillborstar/">Så rengör du grillen – utan farliga grillborstar</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/laga-70-talets-lyxdessert-glace-au-four/">Laga 70-talets lyxdessert – Glace au four</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/artiondet-da-vi-borjade-laga-mat-fran-hela-varlden/">Årtiondet då vi började laga mat från hela världen<br></a><br><a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/laga-70-talets-lyxdessert-glace-au-four/"><br></a><br><a href="https://www.news55.se/livsstil/mat-dryck/sa-rengor-du-grillen-utan-farliga-grillborstar/"><br></a><br></p>


I kategorin Mat &amp; dryck skriver News55 om livets goda: Restauranger, recept, trender, viner och andra ämnen och nyheter som berör. Här rapporterar vi om allt från Årets Mästerkock, Hela Sverige Bakar, vilket vin som passar till vilket kött till Våffeldagen.

Mat & dryck

Syrligt, sött och somrigt – 4 goda recept med rabarber


<p id="h-"><strong>Fler svenskar får pensionsåldern flyttad för att pensionerna ska räcka. Men samtidigt vittnar många äldre om att det är svårt långt tidigare redan efter 40 års ålder.</strong></p>



<p>Stefan Eriksson är nationalekonom vid Uppsala universitet. I ett inslag hos Vetenskapsradion lyfter han fram att forskningen tydligt visar att äldre personer ofta väljs bort vid rekryteringar.</p>



<p>Nu varnar nationalekonomen <strong>Stefan Eriksson </strong>för att debatten missar en avgörande fråga: Vem ska egentligen anställa äldre? Det rapporterar <a href="https://pensionerochformaner.di.se/nationalekonom-om-hojda-pensionsar-glommer-andra-sidan/">Dagens Industri</a>.</p>



<p>”Ibland kan jag känna i debatten att den fokuserar för mycket på att övertyga folk om att de ska arbeta längre, genom att justera regler i pensionssystem och annat, och att man ibland glömmer den andra sidan – att det måste finnas arbetsgivare som är villiga att anställa de här personerna också”, säger Stefan Eriksson till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/arbetslos-efter-55-darfor-blir-det-svarare-att-fa-jobb">Vetenskapsradion</a>.</p>



<p>Det har News55 skrivit om <a href="https://www.news55.se/samhalle/aldre-an-55-diskrimineras-vi-ser-tydligt-att-de-valjs-bort/">tidigare</a>.</p>



<p><strong>MISSA INTE: </strong><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/nu-ska-farre-aldre-fa-del-av-jobbskatteavdraget" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nu ska färre äldre få del av jobbskatteavdraget</a></p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-manga-aldre-vagar-inte-byta-jobb">Många äldre vågar inte byta jobb</h2>



<p>Samtidigt pågår en bred politisk diskussion om att människor behöver stanna längre i arbetslivet för att pensionerna ska bli högre och pensionssystemet mer hållbart.</p>



<p><strong>Birgitta Borell Johansson</strong>, vid företagshälsovården på Skaraborgshälsan i Mariestad, säger att hon möter många äldre som känner oro inför framtiden.</p>



<p>”De är slitna i kroppen, kanske sjukskrivna eller deltidssjukskrivna. Inser kanske själva, och även arbetsgivaren, att det är svårt att jobba kvar på den här arbetsplatsen, men de ser heller inga andra utvägar”, säger hon till Vetenskapsradion.</p>



<p>Frågan har blivit allt mer aktuell i takt med att riktåldern för pension höjs och fler politiker talar om behovet av längre arbetsliv.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-efterlyser-arbetsgivare-som-vagar-anstalla-aldre">Efterlyser arbetsgivare som vågar anställa äldre</h2>



<p>Även Pernilla Willig, jobbsökarrådgivare på Omställningsfonden, menar att äldre arbetssökande ofta har erfarenheter som kan vara värdefulla på nya arbetsplatser.</p>



<p>”Ofta kan äldres kompetens och erfarenhet vara värdefull på ett helt nytt jobb. Men självklart behöver vi draghjälp av arbetsgivare som ser vilken potential de här har”, säger hon till Vetenskapsradion.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-da-hojs-pensionsaldern">Då höjs pensionsåldern</h2>



<p>Stefan Eriksson menar att diskussionen om pensionsåldern riskerar att bli ensidig om man bara talar om hur länge människor ska arbeta – men inte om möjligheten att faktiskt få ett arbete högre upp i åldrarna.</p>



<p>För många äldre svenskar handlar frågan därför inte bara om viljan att jobba längre, utan om möjligheten att få fortsätta vara kvar på arbetsmarknaden.</p>



<h2 class="wp-block-heading" id="h-las-mer-om-ekonomi">Läs mer om ekonomi:</h2>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/nu-ska-farre-aldre-fa-del-av-jobbskatteavdraget" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nu ska färre äldre få del av jobbskatteavdraget</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/har-ar-sveriges-minst-lampade-jobb-for-de-som-ar-over-65-ar/">Här är Sveriges minst lämpade jobb för de som är över 65 år</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/alderismen-kostar-sverige-70-miljarder-per-ar-bortglomda/">Ålderismen kostar Sverige 70 miljarder – per år: &#8220;Bortglömda&#8221;</a></p>



<p><a href="https://www.news55.se/privatekonomi/darfor-kan-sma-csn-lan-bli-ovantat-dyra" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Äldres gamla CSN-lån oväntat dyra – betala av de sista tusenlapparna</a></p>


Pensionsåldern höjs igen – ekonom: ”Man glömmer baksidan”

Ebba Andersson lockade storpublik

Helg med familjen – så planerar du aktiviteter för flera generationer

Stark jagar täten i Arizona

Stark jagar täten i Arizona | - News55 är en nyhetssajt med fokus på nyheter för personer över 55 år

Stark jagar täten i Arizona - News55

Husdjur

Sjukvård

Wellness

Krönikor

Kultur & nöje

Livsstil

Boende

Resor

Inrikes

Politik

Utrikes

Samhälle

Video

Hantera prenumeration

Om News55

Annonsera på News55

Bolagsinformation

RSS-information

News55 i sociala medier

Integritetspolicy News55

Cookiepolicy

AI-policy News55

Så gör vi News55 mer tillgängligt 

Senaste nytt

Livet

Hilma af Klints verk får fortsätta visas – intern strid löst

Thorsten Flinck om hälsan – "min kropp har fått utstå mycket"

Bedragare stal smycken för en miljon – i äldre kvinnas hem

Kommunens brev till ukrainska flyktingar: "Flytta hem"

Långvarig smärta ökar risken för stroke och hjärtinfarkt

Äldre fondsparare betalar mest – trots billigare alternativ

Fattigpensionär – efter ett helt liv bakom kassan

AI slår mot unga – äldre och erfarna kan bli vinnarna på jobbet

Beviljad hjälp dröjer för tusentals äldre – "Riskerar att fara illa"

SJ varnar: EU-förslag kan ge dyrare tågresor

AI: Numera blir jag glad när jag hittar stavfel – då vet jag att en mänska skrivit dem

Stark jagar täten i Arizona

Senaste nytt

Kategorier