Färre människor lyckas ta sig från långvarigt låga inkomster till en bättre ekonomisk situation och allt fler rör sig nedåt på den ekonomiska stegen. Det visar en färsk rapport.
Allt fler riskerar att fastna i fattigdom – utvecklingen vänder nedåt igen


Mest läst i kategorin
Under större delen av 1990-talet och början av 2000-talet ökade de ekonomiska möjligheterna för personer med låga inkomster. Allt fler tog sig uppåt i inkomstfördelningen, trots att klyftorna samtidigt växte.
MISSA INTE: Vill ha norsk förmögenhetsskatt – rika måste bidra mer. News55
En ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att detta nu sker allt mer sällan. Utvecklingen har pågått i över ett decennium – men har till stor del passerat under radarn.
Har inte uppmärksammats
”Den som bara tittar på ginikoefficienten missar att allt fler svenskar har långvarigt låg inkomst”, skriver de i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Forskarna — Andreas Bergh, Åsa Hansson och Joakim Wernberg — pekar på att den dynamik som tidigare kännetecknat den svenska ekonomin inte längre syns lika tydligt.

I rapporten följer de befolkningens disponibla inkomster mellan 1991 och 2021 och visar hur sannolikheten att lämna de lägsta inkomstgrupperna successivt har minskat.
”Tyvärr har denna trend pågått i 15 år utan att uppmärksammas”, säger författarna i DN.
Då vände utvecklingen
År 1991 tog sig sex av tio personer med de allra lägsta inkomsterna uppåt inom fem år. Under 1990-talet ökade också andelen som rörde sig hela vägen från den lägsta tiondelen till den övre halvan av inkomstfördelningen – från 8 till 12 procent.
Den perioden beskrivs som ett exempel på hur en rörlig ekonomi kan fungera: människor etablerar sig på arbetsmarknaden, inkomster stiger och fler får möjlighet att förbättra sin situation.
Men efter 2011 vände utvecklingen. Andelen som fastnar i låginkomst ökar nu, trots att faktorer som normalt brukar öka rörligheten – exempelvis ung befolkning och invandring – snarare talar för motsatsen.
Fler rör sig nedåt
Forskarna lyfter att nyanlända ofta börjar med låga inkomster men rör sig uppåt när de etablerar sig. Därför borde 2010-talets befolkningsförändringar ha minskat andelen med långvarigt låga inkomster, inte ökat den.
MISSA INTE: Experter slår larm: Staten själv skyldig till arbetslivskriminalitet. News55
Även i toppen av inkomstfördelningen syns förändringar. Tidigare stannade många kvar i de högsta inkomstgrupperna år efter år. Numera rör sig fler nedåt, delvis till följd av finanskrisen och pandemin.
Bör tas på allvar
Sammantaget visar rapporten att den svenska inkomstfördelningen är mer trögrörlig än vad de vanliga måtten antyder – och att problemen inte fångas av exempelvis ginikoefficienten, som på senare år legat relativt stabil.
Forskarna uppmanar nu politiken att ta frågan på allvar. De vill se att regeringen och myndigheterna inför nya mått som följer individers inkomster över tid, inte bara ett enstaka år. Syftet är att bättre förstå vilka grupper som riskerar att fastna i ekonomisk utsatthet – och hur utvecklingen kan vändas.
LÄS ÄVEN:
Nu tvingas fler jobba längre – förväntas öka ännu mer. News55
Nya a-kassan slår stenhårt: ”Jag står på ruinens brant”. News55
Osäkert om kontanternas framtid: ”Oacceptabelt”. News55

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se






