News55

Arvet kommer allt senare - barnen får vänta till pensionen

arvet
På grund av att folk lever längre blir konceptet arv mindre användvart, för åldern man ärver pengarna i är inte den åldern de behövs mest. (Foto: Patcharin och Getty Images)
Frank Kummel
Frank Kummel
Uppdaterad: 06 jan. 2026Publicerad: 06 jan. 2026

Ett av de största förmögenhetsskiftena i modern tid pågår men arvet kommer allt senare, vilket kan bromsa både produktivitet och företagande.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Boomer-generationens tillgångar ska successivt föras vidare till nästa led. 

Den här generationens dominans över kapitalet är ovanligt stort ur ett ekonomiskt perspektiv och förmögenheten har byggt upp under en tid då det varit fördelaktigt att äga bostäder och aktier. I USA talar man om “The Great Wealth Transfer”.

Även i Sverige väntar ett historiskt skifte men samtidigt kommer arvet allt senare. Thomas Eriksson är jurist och skribent som gästade Placerapodden där han berättade om utvecklingen.

“Barn får i dag ofta vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan arvet faller ut. Det kan bli väldigt sent i livet”, säger han.

MISSA INTE: Fem stora frågor kring pension som präglat 2025

Lagändringar skjutit fram arvet

Genom åren har ett antal lagändringar påverkat när vi ärver. År 1987 ändrades arvsordningen så att make eller maka går före gemensamma barn. Först när den efterlevande också går bort får barnen sitt arv, det som kallas efterarv.

Nästa stora förändring kom 2004 när arv- och gåvoskatten avskaffades. Syftet var bland annat att underlätta generationsskiften i familjeföretag och att stoppa omfattande skatteplanering. Thomas Eriksson är positiv till avskaffandet även om det medfört en del förändringar.

ANNONS

“När skatten försvann, försvann också incitamentet att ge gåvor eller förskott på arv i livet. Tidigare fanns det ett skäl att planera. I dag tänker många i stället att det inte är någon brådska”, säger Thomas Eriksson.

Resultatet har blivit att arvet i praktiken förskjutits ännu längre fram i tiden.

ANNONS

Kapitalet från arvet behövs i 30-40-årsåldern

Samtidigt är det i 30-40-årsåldern som behovet av kapital är som störst. Bostad, småbarnsår, karriärsatsning, företagande och buffert för att våga ta risk sammanfaller i just den perioden. 

Ändå är det den åldersgrupp som i dag har sämst finansiell hälsa enligt en undersökning från Swedbank.

“Det är paradoxalt. Den generation som är i sin mest produktiva fas har minst ekonomiska marginaler”, säger Thomas Eriksson.

Gruppen över 60 år har i stället den starkaste finansiella hälsan. När kapitalet binds hos äldre generationer påverkas också ekonomins funktionssätt enligt Eriksson eftersom det riskerar att bli mindre entreprenörskap, färre karriärbyten och mindre risktagande vilket är negativt för produktiviteten i ekonomin.

MISSA INTE: Ett år av forskning: Flera stora framsteg inom cancer

ANNONS

Sverige sticker ut internationellt

Internationellt har Sverige en särställning. En stor del av hushållens nettotillgångar utgörs av finansiellt sparande som aktier, fonder och kapitalförsäkringar. 

Andelen är betydligt högre än i exempelvis Sydeuropa där fastigheter dominerar.

“Det innebär att det är relativt enkelt att föra över kapital i Sverige jämfört med många andra länder. Ändå görs det sällan i praktiken”, säger Thomas Eriksson.

Pensionen som brytpunkt vid arvet

Trots detta saknas ofta en naturlig tidpunkt för samtal om överföringar. För Thomas Eriksson är pensionen den uppenbara brytpunkten där man vet ungefär vilka inkomster man kommer att ha resten av livet. 

Det är ett bra tillfälle att samla familjen och prata om behov, sparande och om det finns möjlighet till tidigare överföringar.

Frågan är om framtidens pensionärer kommer att tänka annorlunda kring arv och gåvor eller om trenden med allt senare arv kommer att fortsätta. 

ANNONS

Med tanke på att allt fler lever längre kan barnen komma att få vänta ännu längre på sitt arv framöver vilket kan skapa ekonomiska utmaningar för yngre generationer som behöver kapitalet tidigare i livet.

Läs mer om ekonomi:

Löneväxling: Extra kosing eller tappade pengar?

Villaägare vinner mest 2026 – garantipensionärer förlorar

Flygbolagens förslag: Låsa alla bagagehyllor

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

ANNONS
ANNONS