Elnätsavgifterna rusar – forskare pekar ut huvudproblemet

Elnätsavgifterna har stigit snabbare än på över 30 år. Under året har kostnaden i genomsnitt ökat med runt 11 procent, enligt Nils Holgersson-gruppen. Det har lett till politiska utspel, kritik mot elnätsbolagen och krav på åtgärder. Men enligt forskaren Erik Lundin, vid Institutet för Näringslivsforskning, är problemen betydligt mer grundläggande än så.

Han betonar att elnätsmarknaden per definition är ett monopol och att priserna därför måste styras av staten.

“Annars kan elnätsbolagen sätta priser som vida överstiger deras kostnader och tjäna väldigt mycket pengar, säger han till Tidningen Näringslivet.

“Men det finns ingen som gjort något olagligt. Det är viktigt att komma ihåg att det finns ingen anledning för någon minister eller någon annan politiker att säga att det är något olagligt som skett. Det som har hänt är att elnätsbolagen följer de intäktsramarna som sattes av Energimarknadsinspektionen inför den nuvarande perioden för intäktsramar”, fortsätter han.

Regelverket gynnar elnätsbolagen

Just intäktsramarna, det tak som sätter gränsen för hur mycket bolagen får ta ut under en fyraårsperiod, står i centrum för debatten. Erik Lundin menar att regelverket under lång tid har gynnat elnätsbolagen genom att anläggningarnas värde räknats upp med byggkostnadsindex, som ökat klart mer än inflationen.

Det har lett till att bolagen kunnat ta ut högre avgifter än vad kostnaderna egentligen motiverar. Han beskriver skillnaden konkret: en anläggning som kostade 100 kronor 1995 är i dag värd 170 kronor om man räknar med inflation – men 270 kronor med byggkostnadsindex. Att priserna stiger nu är därför ingen överraskning, enligt Erik Lundin. Han menar att kritiken mot företagen dessutom kommer för sent.

”Alla, förutom möjligtvis energiministern, visste om att det här skulle ske”, säger han.

Samtidigt pekar han på att staten har det yttersta ansvaret för en fungerande reglering.