På drygt 30 år har den svenska elskatten stigit med över 600 procent – långt mer än inflationen. I dag består nästan hälften av hushållens elräkning av skatter och avgifter. Flera experter menar att utvecklingen både är orimlig och riskerar att bromsa elektrifieringen.
Elskatten har ökat kraftigt – experter: ”Orimligt”


Mest läst i kategorin
För många svenska hushåll består elräkningen av flera olika delar. Drygt en fjärdedel går till elhandelsbolaget och ungefär lika mycket till elnätsavgiften.
Den största delen är dock skatter och avgifter. Tillsammans utgör de i dag nära hälften av den totala elkostnaden.
Det har väckt kritik från flera experter. Nibes energiekonom Claes Hemberg menar att systemet skickar fel signaler i ett läge där samhället försöker ställa om till mer eldrivna lösningar.
“Om vi tänker att vi ska gå över till att använda mer el är det inte så här man lockar till det”, säger han till Expressen.
Forskare: ”Det är helt orimligt”
Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, anser att elskatten går emot politiska ambitioner om ökad elektrifiering.
“Det finns flera skäl till att det är orimligt”, säger han.
Han menar att det blir motsägelsefullt när staten samtidigt uppmuntrar elektrifiering av transporter och industri.
“Man kan inte säga att man vill ha mer elektrifiering och sen ha en skatt som utgör halva elräkningen. Då styr du bort folk från att använda el.”
Nilsson menar också att Sverige riskerar att hamna i en märklig situation jämfört med andra länder.
“Vill man vara ett föregångsland inom klimatåtgärder ska vi inte ha EU:s högsta elskatt”, säger han.

Har ökat med 600 procent
Elskatten infördes redan 1951 och låg då på 1 öre per kilowattimme. I början av 1990-talet infördes även moms på skatten och senare började den indexeras för att följa konsumentprisindex.
Trots det har utvecklingen gått betydligt snabbare än inflationen.
I dag ligger elskatten på cirka 45 öre per kilowattimme inklusive moms. Enligt beräkningar från organisationen Företagarna innebär det att skatten har ökat med över 600 procent sedan 1990, samtidigt som konsumentprisindex under samma period har stigit med ungefär 110 procent.
Slår hårdare mot låginkomsttagare
Enligt Mats Nilsson finns också ett fördelningsproblem. Eftersom många hushåll använder ungefär lika mycket el oavsett inkomst blir skatten relativt sett tyngre för dem som tjänar mindre.
“Om du har 100 000 kronor i lön och jag har 20 000 men vi har ungefär samma elkonsumtion får vi en lika hög elräkning. Om hälften av den då är skatt slår det hårdare mot mig som har lägre lön, säger han.
Sådana skatter brukar ekonomer beskriva som regressiva, något som ofta kritiseras ur ett rättviseperspektiv.
Läs mer på News55:
Jurister larmar: ”Olagligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd”
Ny studie: Dålig kondition större risk än måttligt drickande
”Våldet tar inte pension” – Tantjouren bryter tystnaden
Fel laddtid kan bli dyr – så slår nya effektavgiften

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.







