Undersköterskor och vårdbiträden straffas när riktåldern höjs. “Det är helt enkelt en omöjlig ekvation”, säger Lenita Granlund till News55.
Fler fattigpensionärer när riktåldern stiger: "Ett svek – burit samhället på sina axlar"
Bilbo
Göransson
Göransson
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Lenita Granlund är ordförande på SKPF Pensionärerna. Många av hennes medlemmar har jobbat i vård och omsorg, och tvingas gå i pension innan pensionsåldern – eller riktåldern som det heter nu.
“Det är tyvärr allt för vanligt att man inte orkar hela vägen. Många av våra medlemmar har tvingats gå tidigare då kroppen varit utsliten och orken inte finns kvar efter över 40 år med tungt arbete”, säger hon till News55.
MISSA INTE: Hårda tag: Här förbjuds höga avgifter för fondsparande – till pension
Orkar inte fram till riktåldern
Vårdbiträden och undersköterskor hör till de yrkesgrupper i Sverige som i genomsnitt tvingas gå i pension tidigast på grund av den höga fysiska och psykiska belastningen. Enligt Arbetsmiljöverket tillhör vård och omsorg de branscher där högst andel anställda, 15 % redan i åldersgruppen 50–64 år, uppger att de inte kommer att orka arbeta fram till den då gällande ordinarie pensionsåldern.
ANNONS
En av fem befarar
SKPF:s egen undersökning som utfördes av Verian, visar att 79 procent av LO-medlemmarna befarar att höjd riktålder kommer tvinga ännu fler att arbeta längre än de mäktar med.
ANNONS
“Det är helt enkelt en orimlig ekvation att höja ålderskraven när arbetsmiljön i välfärden redan nu sliter ut folk i förtid”, säger Lenita Granlund till News55.
Så vill hon höja pensionen
Nu vill hon att man ska höja pensionerna.
“För det första måste vi höja den allmänna pensionsavgiften så att systemet faktiskt tillförs mer pengar och det lönar sig att ha arbetat ett helt yrkesliv”, säger hon till News55 och fortsätter:
“För det andra måste vi sluta straffa dem som haft tunga och slitsamma yrken. När våra medlemmar inte orkar ända fram för att kroppen är utsliten och de sedan får lida ekonomisk nöd, trots över 40 år av tungt arbete, har systemet havererat”.
“Drabbas av livslång ekonomisk knapphet”
Reglerna måste ta hänsyn till hur slitsamma ens yrke faktiskt har varit, tycker Lenita Granlund.
ANNONS
“Man ska kunna gå i pension med en dräglig ekonomi när kroppen är slut, utan att drabbas av livslång ekonomisk knapphet”.
Den stora boven i dramat är dock arbetsförhållandena. Om det var lika slitsamt att jobba på kontor som på vårdavdelning skulle det inte se ut som det gör, anser hon.
“Framför allt måste arbetsvillkoren och arbetsmiljön förbättras för framför allt arbete inom vård- och omsorgen. Det är först när arbetsmiljön och arbetsvillkoren förbättras som fler orkar och kan arbeta fram till pensionen”, säger Lenita Granlund.
Sveket mot de äldre
Den pension man får återspeglar den lön man haft under sitt arbetsliv och hur många år man orkat jobba där enligt det svenska systemet. Och den som börjat tidigt med jobb istället för att exempelvis gå på högskola straffas om man inte orkar jobba fram till riktåldern.
“har man en låg livsinkomst under sitt arbetsliv får man tyvärr även en låg pension. Även om man har burit samhället på sina axlar”, säger avslutar Lenita Granlund.
Läs mer om ekonomi:
Pensionsjättens konflikt nära lösning: “Alecta borde aldrig…”
ANNONS
Hårda tag: Här förbjuds höga avgifter för fondsparande – till pension
Riksrevisionen granskar PPM-pension: “Försämrad överblick”
Tacken efter 45 år på jobbet: 480 kronor lägre pension än garantipensionen
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Bilbo
Göransson
Göransson
News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
ANNONS
