Hundratusentals studenter läser på distans vid svenska universitet och högskolor. Men många som registrerar sig deltar aldrig aktivt i studierna. Under 2024 betalade staten närmare 1,3 miljarder kronor till lärosätena för inaktiva studenter, visar en ny granskning från Riksrevisionen.
Granskning: Staten betalade 1,3 miljarder till studenter som inte studerade
Jan
Nyman
Nyman
Uppdaterad: Publicerad:
ANNONS
Distansutbildningarna har blivit en allt större del av den svenska högskolan. Under 2024 studerade 44 procent av landets universitets- och högskolestudenter helt eller delvis på distans.
På fristående kurser var andelen ännu högre: tre av fyra studenter läste på distans.
Men utvecklingen har också medfört problem, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.
MISSA INTE: Två av tre chefer använder digital övervakning på anställda
Många studenter visar inte någon aktivitet alls
Särskilt allvarligt, menar Riksrevisionen, är att många registrerade studenter inte visar någon studieaktivitet över huvud taget.
På fristående distanskurser gäller det mer än var tredje student.
Trots att studenterna är inaktiva får universitet och högskolor ändå statlig ersättning för dem.
ANNONS
ANNONS
“Det är inte rimligt”
Riksrevisionen beräknar att ersättningen till inaktiva studenter under 2024 uppgick till nästan 1,3 miljarder kronor. Av dessa pengar gick omkring 800 miljoner kronor till lärosäten för inaktiva studenter på distansutbildningar.
“Det är inte rimligt att staten betalar stora summor för studenter som inte studerar. För att minska problemet med inaktiva studenter kan regeringen behöva införa trösklar för att anmäla sig till fristående kurser, till exempel en spärr mot nyregistrering för de som varit inaktiva flera gånger”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Enligt granskningen kan det finnas flera förklaringar till inaktiviteten. Vissa kurser kan vara alltför enkla att registrera sig på, medan andra kan ha brister i kvaliteten.
Riksrevisionen pekar också på möjligheten att en del personer registrerar sig främst för att få studentförmåner, exempelvis rabatter eller rätt till förskola på heltid.
Granskningen riktar även uppmärksamheten mot lärosätenas ekonomiska drivkrafter.
Distanskurser kan genomföras med stora studentgrupper, begränsat behov av lokaler och mindre lärarledd undervisning.
ANNONS
Varnar för vissa utbildningar
Riksrevisionen varnar särskilt för utbildningar med tusentals deltagare där undervisningen nästan enbart består av inspelade föreläsningar och självrättande tester.
“Distansutbildningarna kan vara resurseffektiva och hålla hög kvalitet. Men risken är att lärosätenas ekonomiska drivkrafter går ut över utbildningens kvalitet”, säger Viktor Elm-Schulin, projektledare för granskningen.
Rekommendationer till regeringen
Samtidigt betonar Riksrevisionen att distansstudier är viktiga för bland annat yrkesverksamma, föräldrar och människor i glesbygd.
Nu rekommenderas regeringen att förändra ersättningssystemet så att lärosätena inte får betalt för inaktiva studenter.
Myndigheten föreslår också att regeringen överväger anmälningsavgifter, närvarokrav vid kursstart eller spärrar för personer som upprepade gånger registrerat sig utan att studera.
Läs mer på News55:
ANNONS
Ett extraval kostar skattebetalarna 630 miljoner
Ryssland beslagtog en svensk fabrik – “Det är bara så sjukt”
Seniorerna ryter till: “Det handlar ytterst om liv, hälsa och värdighet”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
Jan
Nyman
Nyman
Jan Nyman har över 30 års erfarenhet av journalistik på en rad redaktioner, mest nämnvärt Aftonbladets webb- och sportredaktion samt tidningen Senioren. Jan Nyman skriver gärna om allt mellan himmel och jord som påverkar läsarna I deras vardag, som privatekonomi och hälsa, men även storpolitik, livsöden och kända namn.
ANNONS
