Hjälp! Vad ska sambon betala för sommarhuset? Ekonom reder ut

De delar vardag och fritid, men när det gäller sommarhusets ekonomi är det få kostnader som delas. I ett brev till DN:s ekonomipanel beskriver en kvinna hur hon och sambon nyttjar huset nästan året om men att det är hon som står för renoveringar, drift och lån. Huset köpte hon för 15 år sedan och har valt att behålla som ensam ägare, bland annat av arvsrättsliga skäl.

”Jag har aldrig velat samäga huset vid min sambos eventuella bortgång skulle jag inte ha råd att i så fall köpa ut hans barn”, skriver hon.

I dag delar paret bara el och sophämtning. Allt annat, fastighetsskatt, vägförening, vatten, sotning, slamtömning, renoveringar, byggprojekt samt lån och amorteringar, är hennes ansvar. Det skaver, berättar hon, särskilt eftersom renoveringarna ofta motiverats av att de två ska få ett bättre gemensamt liv, nu och i framtiden.

“Sambon borde bidra mer”

Privatekonomen Ingela Gabrielsson menar att situationen är obalanserad.

”Ja, din sambo borde vara med och bidra mer till dina utgifter för ert gemensamma liv”, skriver hon.

Hennes bedömning är att kvinnan i dag bär ”ett alltför stort ekonomiskt lass som inte bara du utan även din sambo har nytta och glädje av”.

Ingela Gabrielsson lyfter att paret i praktiken är sambor i både sommarhuset och hyresrätten, vilket innebär att de bör ha liknande ekonomiska upplägg i båda boendena. För sommarhuset anser hon att flera av de utgifter kvinnan står för bör delas. Det gäller bland annat väg, vatten, sotning och slamtömning. Kostnader som sambon tydligt drar nytta av.

”Men även löpande underhåll för slitage och reparationer bör ni dela på”, skriver hon, liksom gemensamma hushållsutgifter.