Hur ska man skydda sina besparingar om kriget kommer?

Ekonomiska problem

Vid krig eller allvarliga samhällsstörningar förändras de ekonomiska spelreglerna snabbt.

Om bostaden skadas eller förstörs är låntagaren fortfarande skyldig att betala räntor och amorteringar, något som kan bli en tung börda i en redan pressad situation.

Vid krig eller allvarlig oro kan bankerna drabbas av så kallad bankrusning – det inträffar när många människor samtidigt skyndar sig till banken för att ta ut sina pengar, ofta på grund av rädsla att banken kan gå i konkurs eller att pengarnas värde drastiskt ska minska.

Krig leder också ofta till hög inflation, vilket innebär att sparade pengar snabbt tappar i köpkraft.

Betalningssystemen kan också påverkas. Digitala betalningar är beroende av el, internet och fungerande system, som vid kris kan slås ut eller fungera bristfälligt.

Därför rekommenderar både MSB och Riksbanken att hushåll har kontanter hemma, gärna i mindre valörer, så att de klarar nödvändiga inköp under minst en vecka. Det är också klokt att ha flera olika betalningsmedel som komplement.

“Ska du släpa runt på madrassen”

För den som funderar på hur tillgångar kan skyddas nämns ibland fysiskt guld, i form av tackor eller mynt, som ett alternativ.

Kontanter, guldtackor och andra materiella tillgångar kan kännas tryggare än digitala siffror på en skärm. Men även dessa är förknippade med risk. De kan bli stulna, tappas bort eller förstöras i en brand. Att sprida sina värden geografiskt, exempelvis genom förvaring i valv på olika platser, kan minska risken.

“Man kan lockas att tro att det skulle vara säkrare att ta ut alla pengarna och ha dem i madrassen. När hela banksystemet slås ut blir man då den stora relativa vinnaren. Men säg att kriget leder till att du måste fly till en annan del av landet? Ska du då släpa runt på madrassen?”, skriver ekonomireportern Alexander Piauger i en artikel om privatekonomi och krig i Göteborgs-Posten.

Alla investeringar är förknippade med risk – även att ha pengar på ett bankkonto. Det som kallas institutionell risk handlar om att banker i värsta fall kan gå omkull. Det finns dock flera skyddsmekanismer, som till exempel insättningsgarantin.

“Ett förhållningssätt skulle kunna vara att försöka sprida sina risker. Genom att till exempel ha kvar en del av sina pengar på banken, ha en del som kontanter och en del som guldtackor. Teoretiskt skulle det också minska risken för att bli av med allt”, skriver Alexander Piauger i GP.

Läs mer på News55:

Staten håvar in 313 miljarder – när dold skatt höjs efter nyår

Stor ändring: Efter nyår blir riktåldern avgörande för din pension

Bostadslån: Kan man sluta amortera och bara betala ränta?

Äldre tryggast med pengar – yngre kämpar med ekonomisk ångest