News55
onsdag
1 april

Miljonbelopp stoppas – men fusket kan vara dubbelt så stort

Myndigheten
Pensionsmyndigheten vill få nya verktyg för att komma åt fusket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Canva
Joakim K E Johansson
Joakim K E
Johansson
Uppdaterad: 01 apr. 2026Publicerad: 01 apr. 2026

Trots fler kontroller och ökade återkrav leder få polisanmälningar till åtal. Nu vill Pensionsmyndigheten få nya verktyg för att komma åt fusket. ”Det är förstås otillfredsställande att vi inte når längre”.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Pensionsmyndigheten intensifierar arbetet mot felaktiga utbetalningar. Under förra året stoppades och återkrävdes 738 miljoner kronor, enligt uppgifter i Dagens Nyheter. Samtidigt uppskattar myndigheten att omkring 1,6 miljarder kronor försvinner årligen genom fusk och misstag.

MISSA INTE: Mikael Tornving om livet efter 65: ”Gör bara det jag har lust med”

Myndigheten hanterar utbetalningar på cirka 500 miljarder kronor per år till 2,3 miljoner pensionärer i form av bland annat pension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

”Vi har fortfarande inte den lagstiftning vi behöver för att kunna bedriva en effektiv kontroll”, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Få anmälningar leder till åtal

Sedan 2018 har myndigheten gjort 1 226 polisanmälningar om misstänkt fusk. Endast 50 av dessa har lett till åtal. Av dessa slutade 44 i fällande dom.

”Det är förstås otillfredsställande att vi inte når längre med de polisanmälningar vi gör”, säger Anna Pettersson Westerberg till DN.

Enligt myndigheten beror detta bland annat på att ärendena är svåra att utreda.

ANNONS
ANNONS

Tre tydliga brister i systemet

I en ny rapport pekar myndigheten ut tre centrala svagheter:

  • Polisanmälningar leder sällan till rättsliga åtgärder
  • Begränsade möjligheter att kontrollera identitet och folkbokföring
  • Bristande informationsutbyte med andra aktörer, som hyresvärdar och vårdgivare

Vanliga former av fusk handlar om att personer uppger fel inkomst, fel boendeförhållanden eller fortsätter få ersättning trots att de flyttat utomlands eller avlidit.

Nya verktyg på väg

Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att skärpa kontrollen ytterligare. Från 1 juli planeras nya åtgärder:

  • Möjlighet att besluta om sanktionsavgifter
  • Införande av bidragsspärr i upp till tre år

”Det blir en tydlig markering från statens sida”, säger Anna Pettersson Westerberg till DN.

ANNONS

Grova fall ska fortsatt polisanmälas.

MISSA INTE: Nya äggtrenden sågas: ”Jätteäckligt” – kan bli bakteriefälla

Ser tecken på avvikande dödlighet

En särskild riskgrupp är personer som är folkbokförda i Sverige men vistas utomlands. Skatteverket uppskattar att cirka 79 000 personer tillhör denna kategori.

Myndigheten ser även tecken på avvikande dödlighet bland personer utomlands, vilket kan tyda på felaktiga utbetalningar.

”Det borde inte vara så, det borde vara ungefär lika dödlighet”, säger Anna Pettersson Westerberg.

Enligt DN fortsätter arbetet nu med fokus på bättre kontroller redan vid ansökan, bland annat genom fler förifyllda uppgifter.

MER OM PRIVATEKONOMI:

ANNONS

Tusentals drabbas när banker stänger konton: ”Det har gått fel”

Krigets offer: Livsmedel och medicin kan bli dyrare – och försvinna

Nationalekonomen: Fjärrvärmen i “dödsspiral” – bör avvecklas

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Joakim K E
Johansson

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

Joakim K E Johansson
Joakim K E
Johansson

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver.

ANNONS
ANNONS