När livet tar slut börjar ofta nästa konflikt – om pengarna. Med rekordstora arv och allt fler särkullbarn blir frågan om vem som ska få vad allt mer laddad. Här är vad du bör veta innan det är för sent.
Nu ökar arven – men också bråken: Vet du vad som gäller?


Mest läst i kategorin
Allt fler svenskar lämnar efter sig större arv än någonsin tidigare. Under de senaste 20 åren har summan som svenskar ärver mer än tredubblats.
År 2004 gick omkring 190 miljarder kronor vidare till nästa generation – 2024 hade beloppet stigit till över 550 miljarder, enligt professor Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning.
Missa inte: Du är inte ensam: Därför är SVT:s undertexter så förvirrande. News55
“Hushållen har blivit mycket rikare, framför allt tack vare stigande bostadspriser och börsvärden”, säger han till SVT.
“Borde tala mer om arv”
Men med större tillgångar följer också större känslor. Juristen och skribenten Thomas Eriksson menar att frågan om arv är en blind fläck i svensk ekonomi.
“Vi borde tala mer om arv, eftersom det blivit en allt viktigare del av samhällsekonomin. Det är enorma värden som nu ska föras vidare från generation till generation”, säger han till Ekonomibyrån.
Trots alla möjligheter att skriva testamente och styra sin kvarlåtenskap finns det en tydlig gräns i svensk lag: barn kan aldrig göras helt arvlösa.
Alltid rätt till sin laglott
Enligt ärvdabalken har så kallade bröstarvingar – det vill säga barn och barnbarn – alltid rätt till sin laglott. Den motsvarar hälften av den arvslott de annars skulle fått.

Exempel: Om en förälder har två barn utgör arvslotten 50 procent vardera av förmögenheten. Laglotten är hälften av det, alltså 25 procent till respektive barn. Oavsett vad som står i ett testamente kan barnen kräva ut denna del inom sex månader efter att ha tagit del av testamentet, uppger Jurio.
I dagens familjer, där bonusbarn och omgiften är vanliga, blir arv ofta mer komplicerat.
Särkullbarn har särskilda rättigheter
Ett särkullbarn – alltså ett barn från ett tidigare förhållande – har rätt att få ut sitt arv direkt när den biologiska föräldern dör. Gemensamma barn får däremot vänta tills båda föräldrarna gått bort.
“Det här leder till komplicerade efterarvssituationer, särskilt när människor gifter om sig flera gånger”, förklarar familjerättsjuristen Kristina Myhre på Söderberg & Partners till SVT.
För att undvika tvister rekommenderar jurister att föräldrar med särkullbarn skriver testamente. Genom det kan man tydliggöra sin vilja och skapa ekonomisk trygghet för den efterlevande partnern, enligt Lexly.
Läs även: Äldre dör när hemtjänsten inte hinner fram: “Ohållbar situation”. News55
Vill du styra arvet? Skriv testamente – men gör det rätt
Ett testamente kan inte upphäva laglotten, men det kan påverka hur resten av arvet fördelas. Den som vill skydda sin partner kan till exempel skriva att barnen ärver först när båda föräldrarna gått bort, eller att barn som kräver ut sin laglott genast förlorar rätten till efterarv.
Sambor bör vara extra uppmärksamma: de ärver inte varandra enligt lag. Utan testamente kan hela arvet gå direkt till barnen, även om paret levt tillsammans i många år.
”Leva upp pengarna” är inget säkert sätt att undvika arv
Många undrar om det går att ”leva upp” arvet för att undvika att barn ärver.
“Rent juridiskt går det inte att avtala bort arvsrätten. Man kan använda sina pengar hur man vill, men om gåvorna ges för nära inpå dödsfallet kan barnen kräva tillbaka sin del genom det så kallade förstärkta laglottsskyddet”, förklarar Alexander Piauger i Göteborgs-Posten.
Han tillägger: “Vill man leva upp pengarna ska det handla om att njuta av livet, inte om att undvika sitt barn. Drivkraften bör vara positiv, inte bitterhet”.
Läs även: Nekades köpa kanelbulle på macken: “Fullkomligt idiotiskt”. News55
Läs även: Christina Schollin ångrar flytten: ”Jag trivs inte i min ensamhet”. News55
Läs även: Allt fler överger Hemnet: ”Smärtgränsen är nådd”. News55

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se








