År 2026 införs riktåldern fullt ut i det svenska pensionssystemet. För många innebär det att pensionen skjuts upp, samtidigt som eget sparande och tjänstepension får en allt större betydelse för den som vill styra över sin pensionsålder.
Ny riktålder förändrar pensionen – 67 blir nya normåldern
Paulina Monzón
Uppdaterad: 07 jan. 2026Publicerad: 08 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
Från och med 2026 gäller nya åldersgränser i det allmänna pensionssystemet. Den så kallade riktåldern avgör när du tidigast kan ta ut olika delar av pensionen och vilken ålder som blir norm för pensionering. För dem som går i pension de närmaste åren är riktåldern 67 år, medan dagens yngre generationer väntas få en ännu högre pensionsålder.
Trots att reformen är omfattande är kännedomen låg. När Pensionsmyndigheten lät undersöka kunskapen om riktåldern uppgav endast åtta procent att de kände till begreppet. Samtidigt väntas förändringen få stora konsekvenser, särskilt för vissa grupper.
”Förändringen blir störst för dem med lägst pensioner, till exempel för dem med garantipension. Risken är att grupper med slitsamma yrken tvingas jobba längre än de tänkt sig”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, till Svenska Dagbladet.
Pensionsålder bands till riktålder
Beslutet om att knyta pensionsåldrarna till riktåldern fattades av riksdagen den 31 maj 2022. Riktåldern baseras på födelseår och justeras i takt med att livslängden ökar. Prognoser visar att personer födda på 1990- och 2000-talet kan få en riktålder på upp mot 70 år.
Riktåldern påverkar när den allmänna pensionen kan tas ut, liksom rätten till garantipension, bostadstillägg och andra grundskydd. Inkomstpension och premiepension kan enligt de nya reglerna tas ut tidigast tre år före riktåldern.
”Men många kan fortfarande ta ut pension vid 64 års ålder, i form av inkomst och premiepension. De med högre inkomster, som har tjänstepension och privat pensionssparande, kan kompensera för tidigare uttag av pensionen”, säger Shoka Åhrman.
ANNONS
ANNONS
Avgörande med privat sparande
Tidigare höjningar av pensionsåldrarna har lett till att fler arbetar längre, även om effekten varit begränsad. Enligt Pensionsmyndigheten ökade medelåldern för pensionering endast marginellt, men vissa grupper påverkades mer än andra.
”Dessa skillnader mellan grupper är därför väntade till följd av det svenska socialförsäkringssystemets utformning”, uppger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, till Svenska Dagbladet.
Samtidigt betonar hon vikten av långsiktig planering.
”Gör en prognos via minpension.se med verktyget uttagsplaneraren. Gör också en pensionsbudget.”
Både Monica Zettervall och Shoka Åhrman lyfter fram att tjänstepension och privat sparande blir avgörande för den som vill ha flexibilitet och själv kunna påverka när arbetslivet ska avslutas.
Läs mer på News55:
Snåljåpens guide: Sparandet måste förändras med förmögenheten
ANNONS
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare
Höjda lönekravet drabbar äldrevården
Hur mycket krävs för att vara rik? Svaret beror på vem du frågar
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS