News55

Om kriget kommer – så kan din privatekonomi påverkas

hushållen
Tidigare riksbankschefen ger en bild av vad hushållen kan behöva räkna med i krig – och varför mycket i praktiken är omöjligt att förutse. (Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT, ASphotostudio)
Paulina Monzón
Paulina Monzón
Uppdaterad: 05 mars 2026Publicerad: 05 mars 2026

Vad händer med lönen, bolånen och försäkringarna om Sverige hamnar i krig? Tidigare riksbankschefen ger en bild av vad hushållen kan behöva räkna med – och varför mycket i praktiken är omöjligt att förutse.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Oro för omvärldsläget gör att fler börjar fundera över hur ekonomin skulle påverkas om Sverige hamnade i en allvarlig kris eller ett krig. Den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves påpekar att krigssituationer alltid är svåra att förutse, särskilt i ett land som Sverige där man inte upplevt krig på flera hundra år.

Om ett land hamnar i ett så kallat skymningsläge, där risken för krig ökar kraftigt, påverkas hela ekonomin. Resurser måste omfördelas och staten prioriterar ofta försvar och säkerhet framför annan produktion.

Ekonomin ställs om i kris

Ingves beskriver det klassiska ekonomiexemplet om att välja mellan “smör och kanoner”.

“Det är ett förenklat sätt att säga att hela samhällsekonomin påverkas. Försvar är inte gratis, allt skall betalas förr eller senare, och omfördelningen av resurser kommer att påverka hela folkhushållet”, skriver han i Dagens Nyheter.

Samtidigt påverkas finansmarknaderna. I början kan de fungera relativt normalt, men statens behov av pengar ökar snabbt. Investorer söker sig då ofta till stora och stabila valutor eller tillgångar som guld.

För mindre valutor, som den svenska kronan, kan resultatet bli en försvagning. Det kan i sin tur driva upp inflationen och leda till stigande räntor.

I mer extrema lägen kan staten införa regleringar på finansmarknaderna och styra sparande och lån i ekonomin, förklarar han.

ANNONS
ANNONS

Svart marknad och statlig kontroll

Historiskt har krigsekonomier ofta inneburit större statlig kontroll över både sparande och investeringar. I sådana situationer kan staten bestämma hur pengar används i ekonomin, samtidigt som inflationen urholkar värdet på sparande.

Ingves beskriver fenomenet som ”finansiellt förtryck”.

När varor blir bristvaror är det också vanligt att en svart marknad uppstår.

Han pekar på exempel från bland annat Finland efter andra världskriget och dagens situation i Ukraina. Vid krigsutbrottet i Ukraina steg inflationen till omkring 25 procent innan den senare sjönk igen.

Stefan Ingves hoppas att scenarierna aldrig behöver bli verklighet för hushållen. (Foto: Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT)

Vad händer för hushållen?

På individnivå finns få möjligheter att skydda sig helt ekonomiskt mot krig.

ANNONS

Många försäkringar gäller till exempel inte vid krig, eftersom det klassas som force majeure. Samtidigt gäller i regel fortfarande skyldigheten att betala lån, även om situationen i praktiken kan leda till omförhandlingar.

Blir man inkallad till tjänst kan man få ersättning från staten, men bara upp till en viss nivå. Dessutom får arbetsgivare normalt inte säga upp anställda enbart för att de blivit inkallade.

Viktigaste rådet: var förberedd

Trots osäkerheten menar Ingves att det finns en enkel slutsats för hushållen.

Det går inte att kontrollera hur ekonomin utvecklas i en krissituation, men det går att försöka bygga en ekonomisk buffert.

Att ha sparande för oväntade utgifter kan göra det lättare att hantera svåra tider.

“Hoppas att de lägen jag beskriver aldrig inträffar men vänj dig vid tanken, och räkna med att klara vardagen tillsammans med grannarna så gott det går”, avslutar han.

Läs mer på News55:

ANNONS

Jurister larmar: ”Olagligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd”

Ny studie: Dålig kondition större risk än måttligt drickande

”Våldet tar inte pension” – Tantjouren bryter tystnaden

Fel laddtid kan bli dyr – så slår nya effektavgiften

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Paulina Monzón
Paulina Monzón

Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

ANNONS
ANNONS