Oro och väntan präglar debatten om kontanternas framtid när regeringen dröjer med beslut om den omfattande Kontantutredningen.
Osäkert om kontanternas framtid: ”Oacceptabelt”


Mest läst i kategorin
Kontantupproret uttrycker växande frustration över att regeringens beredning av Kontantutredningen – som överlämnades för ett år sedan – ännu inte kommit i mål.
Enligt det ursprungliga förslaget skulle en ny lag träda i kraft den 1 januari 2026, en tidsplan som alltmer ser ut att spricka.
MISSA INTE: Nu rustas Sverige – miljardregn över luftvärnet. News55
Redan i oktober försäkrade utredaren Dennis Dioukarev (SD) att arbetet fortgår enligt plan.
”Den tidsplan jag berättade om vid seminariet i riksdagen 2 oktober ligger fast”, sa han i en intervju på Kontantupprorets Facebooksida, enligt Senioren. Han tillade även att eventuella förseningar ”handlar om veckor och inte månader”.
Ett bräckligare system
Processen är dock långt ifrån klar. Förslagen bereds nu i finansdepartementet, därefter ska riksdagen ta ställning. Dennis Dioukarev uppgav vidare att om regeringen bedömer det som nödvändigt ”så blir det först en lagrådsremiss och därefter en proposition senast i mars”, med målsättningen att presentera arbetet före årsskiftet.
Samtidigt växer trycket från organisationer som länge varnat för en urholkad kontantkedja. Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson lyfter risken att varje försening gör systemet bräckligare.
”Varje förlorad månad kan innebära att kontantkedjan försvagas ytterligare”, säger han och betonar vikten av en lag som gör det obligatoriskt för butiker och serviceställen att ta emot kontanter.
Kontanter fungerar i alla lägen
I en debattartikel i Östersunds-Posten understryker Björn Eriksson även att offentliga verksamheter bär ett särskilt ansvar. Han påpekar att både Riksbanken och MSB ser kontanter som avgörande i kris.
”Om hela betalsystemet är digitalt kan en fientlig aktör lätt skapa kaos genom att skära av en ledning eller slå ut dess datasystem. Kontanter fungerar i alla lägen”, skriver han med hänvisning till erfarenheter från Ukraina.
Tre huvudförslag
Kontantutredningen innehåller tre huvudförslag: kontantplikt för större livsmedelsbutiker och apotek, krav på att offentligrättsliga avgifter ska kunna betalas kontant samt garanterad tillgång till kontanta betalningar för livsnödvändiga tjänster.
Syftet är både att skydda grupper som inte kan eller vill använda digitala betalningar och att stärka landets beredskap.
MISSA INTE: Gun-Britt dog efter månader av fel vård – bad på sina knän. News55
Väcker starka känslor
Samtidigt fortsätter utfasningen i vardagen. Butiker, kaféer och kommunala verksamheter nekar allt oftare kontanter, vilket väcker irritation bland många medborgare.
Björn Eriksson beskriver det som ”principiellt oacceptabelt” när offentliga institutioner inte tar emot kontanter och menar att detta i praktiken innebär en form av diskriminering.
Frågan väcker starka känslor – och mycket står på spel. Om kontanterna ska överleva krävs nu snabba besked från regeringen och tydliga krav på att kommuner, regioner och myndigheter följer upp sitt ansvar.
”Vill vi stärka vår nationella beredskap måste kontanterna finnas kvar”, skriver Björn Eriksson.
LÄS ÄVEN:
Tiotusentals drabbade av pensionsmiss: “Många felutbetalningar”. News55
Aristokraten Benjamin, 79 begär ung hustru av “rätt ursprung”. News55
Nu sätter AI schemat i hemtjänsten och vården. News55

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se

Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se








