Lägre skatt, högre pensionsålder och nya åldersgränser för pensionen. År 2026 ritas kartan om för pensionärernas ekonomi – men långt ifrån alla blir vinnare.
Pensionen 2026: Fyra ändringar som kan kosta dig tusenlappar
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 29 dec. 2025Publicerad: 31 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
År 2026 blir ett tydligt brytår för svenska pensionärer. Samtidigt som regeringen talar om skattesänkningar och ett moderniserat pensionssystem försvinner den fasta pensionsåldern, nya åldersgränser slår igenom och vissa som jobbar längre riskerar att förlora pengar.
MISSA INTE: CSN-lånet nu dyrare än bolånet – så mycket kan du förlora 2026. News55
För många pensionärer handlar det om små belopp – men för andra kan konsekvenserna bli betydande. Här är fyra förändringar som varje pensionär behöver ha koll på.
1. Födelseåret avgör – inte om du är pensionär
En av de mest omdiskuterade förändringarna är att skatten inte längre styrs av om du arbetar eller är pensionär, utan av din ålder. Det förhöjda grundavdraget gäller först från det år du når riktåldern – inte från den dag du slutar jobba.
”Det förhöjda grundavdraget gäller från och med det år du når riktåldern”, skriver Pensionsmyndigheten i sin information, vilket News55 skrivit om här.
För personer födda 1959 eller tidigare gäller skattesänkningen från 67 års ålder. Är du född 1960 eller senare får du vänta tills du fyller 68. Resultatet blir att två pensionärer med samma inkomst kan betala olika mycket i skatt – enbart på grund av födelseår.
ANNONS
Skillnaden kan uppgå till flera tusen kronor per år, bekräftar Skatteverket.
ANNONS
2. Skattesänkningen – men långt ifrån alla får del av den
Regeringen har aviserat lägre skatt på pension genom ett förstärkt grundavdrag från 2026. I praktiken innebär det dock inga stora lättnader för majoriteten. En genomsnittlig pensionär kan räkna med omkring 150 till 340 kronor mer i månaden, enligt beräkningar från Skandia, som News55 tidigare har rapporterat om.
Men långt ifrån alla får ta del av sänkningen. Pensionärer med inkomster under cirka 16 000 kronor i månaden betalar redan så låg skatt att förändringen inte slår igenom alls. Uppemot var fjärde pensionär blir därmed helt utan skattesänkning.
”Det är ett oskick, och det undergräver förtroendet både för politiken, skattesystemet och pensionssystemet”, har Maria Larsson, ordförande för SPF Seniorerna, sagt till Börskollen.
Regeringen framhåller samtidigt att reformen ska behandla pensionärer och löntagare lika, och att den genomsnittliga effekten är några hundralappar i månaden, enligt budgetpropositionen.
3. Jobba längre – men utan tjänstepension
Samtidigt som politiken uppmuntrar längre arbetsliv har kollektivavtalen inte hängt med. För många privatanställda arbetare upphör tjänstepensionsinbetalningarna fortfarande vid 65 års ålder, trots att pensionsåldrarna höjts.
ANNONS
”Man förväntas jobba längre, men belöningen uteblir”, konstaterar Transportarbetaren i en genomgång som News55 tidigare hänvisat till.
En lastbilschaufför kan förlora omkring 17 000 kronor per år i utebliven tjänstepension om han eller hon fortsätter arbeta efter 65. Eftersom pensionspremien även baseras på ob-ersättning och tillägg blir förlusten ofta ännu större. LO och Svenskt Näringsliv har förhandlat i flera år, men någon generell lösning finns ännu inte.
4. Pensionsåldern försvinner – riktåldern tar över
Från den 1 januari 2026 avskaffas den fasta pensionsåldern helt. I stället införs riktåldern, som är kopplad till medellivslängden och varierar mellan generationer, vilket News55 har rapporterat om.
”Från och med 2026 kommer Sverige inte längre ha någon pensionsålder”, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, till E55.
MISSA INTE: Ålder avgör vem som får jobba – nu ska diskrimineringen stoppas. News55
För personer födda 1966 eller tidigare är riktåldern 67 år. För dem födda mellan 1967 och 1980 är den 68 år, medan yngre generationer kan få riktålder på 69 eller till och med 70 år. Det påverkar när du kan få garantipension, bostadstillägg och när skatten sänks.
ANNONS
”Man måste inte jobba till riktåldern. Men det är det som systemet är inriktat på att du ska jobba till”, säger Monica Zettervall.
Trots reformens omfattning är kunskapen låg. Endast 8 procent av svenskarna vet vad riktålder innebär, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten.
LÄS ÄVEN:
Otroligt: Elbil för under 100 000 – så fungerar nya premien. News55
Nya bolånereglerna: 4 000 kronor i månaden – men risken kan bli dyr. News55
600 miljarder går upp i rök varje år: “Vår ekonomi läcker”. News55
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS