När en person avlider reglerar arvsordningen vem som har rätt till arvet och i vilken turordning arvingarna träder in. I Sverige styrs detta av ärvdabalken, som delar in arvingar i tre olika arvsklasser beroende på släktskap.
Så fungerar arvsordningen - för barn, make och särkullbarn


Mest läst i kategorin
Arvsordning är den lagstadgade turordning som bestämmer hur en avlidens kvarlåtenskap ska fördelas bland arvingar om inget testamente finns.
Tre arvsklasser styr vem som ärver
Om det inte finns något testamente och den avlidne inte är gift, fördelas arvet enligt den lagstadgade arvsordningen:
Första arvsklassen omfattar bröstarvingar – det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Dessa har alltid företräde till arvet.
Andra arvsklassen består av föräldrar, syskon samt syskonbarn och syskonbarnsbarn.
Tredje arvsklassen utgörs av far- och morföräldrar samt deras barn, det vill säga mostrar, fastrar, morbröder och farbröder.
Arvet går alltid först till första arvsklassen. Om det inte finns några arvingar där går arvet vidare till nästa klass, och i sista hand till tredje arvsklassen.
Barn har alltid rätt till sin laglott
Barn har ett särskilt starkt skydd i svensk arvsrätt. Oavsett om ett testamente finns eller inte har bröstarvingar alltid rätt till sin så kallade laglott, vilket motsvarar hälften av det arv de annars skulle ha fått enligt lagen.
Det innebär att ett testamente inte kan göra barn helt arvlösa.
Om den avlidne var gift
När en gift person avlider sker först en bodelning. Det innebär att makarnas gemensamma tillgångar i regel delas lika. Den efterlevande maken ärver därefter den avlidnes andel.
Gemensamma barn får i normalfallet vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken har avlidit. De blir då så kallade efterarvingar.
Särkullbarn har omedelbar arvsrätt
Särkullbarn – det vill säga barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken – har däremot rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder avlider.
Det finns dock ett viktigt undantag. Enligt den så kallade basbeloppsregeln har den efterlevande maken alltid rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom motsvarande fyra prisbasbelopp.
Om denna regel åberopas kan särkullbarnen tvingas vänta på sitt arv och istället bli efterarvingar.
Vad är ett arvskifte?
Arvskifte är den process där den avlidnes tillgångar fördelas mellan arvingarna efter att alla skulder och kostnader har betalats. Först måste en bouppteckning upprättas och registreras hos Skatteverket.
Vid arvskiftet skriver arvingarna normalt ett arvskiftesavtal där man kommer överens om hur tillgångarna ska delas. Finns det ett testamente ska fördelningen följa dess innehåll, så länge det inte strider mot laglotten.
Om arvingarna inte kan enas kan en boutredningsman utses eller frågan avgöras av domstol.
Testamente
Ett testamente gör det möjligt att själv bestämma hur tillgångarna ska fördelas och kan minska risken för konflikter mellan efterlevande. Det är också det enda sättet att säkerställa att exempelvis en sambo eller en organisation får del av arvet.
Utan testamente har sambor ingen arvsrätt alls enligt svensk lag. Vill man att en sambo ska ärva krävs därför ett uttryckligt testamente.
Samtidigt gäller alltid att barn har rätt till sin laglott, oavsett vad som skrivs i testamentet.
Här hittar du mer information om dödsfall och arv.
Läs mer på News55:
Experterna varnar: Töm inte pensionen för snabbt
Nya pensionsregler 2026: Fällorna att undvika som blivande pensionär
Ensamheten växer – drabbar både unga och äldre

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.

Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.









