Efter två år med pressad ekonomi har hushållens situation börjat förbättras något, men skillnaderna i inkomster kommer med.
SCB: Skillnaderna i inkomster fortsätter att öka


Mest läst i kategorin
Statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att klyftorna i Sverige blir allt större.
Den ekonomiska återhämtningen är alltså ojämnt fördelad. Vissa grupper har fått det bättre, medan andra halkar efter, skriver Affärsvärlden.
MISSA INTE: 19 levande förklarades döda av läkare – Skatteverket: “Ta det lugnt”
Inkomster drar isär
SCB mäter inkomstskillnader med något som kallas Gini-koefficienten. Ju högre siffra, desto större skillnader mellan höga och låga inkomster.
Under 2024 ökade måttet något, från 0,310 till 0,314. Det kan låta lite, men visar ändå att klyftorna fortsätter åt fel håll.
Enligt SCB beror ökningen framför allt på kapitalinkomster. Det handlar om pengar från till exempel aktier, fonder och bostadsförsäljningar. Sådana inkomster är vanligare bland dem som redan har det gott ställt.
Statistikern Peter Gärdqvist på SCB säger att om man räknar bort kapitalinkomster ur statistiken, hade inkomstskillnaderna knappt ökat alls de senaste åren.
Ekonomin vänder upp – men inte fullt
Samtidigt visar statistiken att hushållens ekonomiska standard steg något under 2024. Det betyder att inkomsterna, justerade för hushållets storlek, ökade i genomsnitt.
Men förbättringen räcker inte för att nå upp till nivåerna före inflationen. Under både 2022 och 2023 minskade köpkraften kraftigt när priserna steg snabbare än lönerna.
Färre lever med låg ekonomisk standard
En ljuspunkt är att andelen personer med låg ekonomisk standard minskade under 2024. Den låg på 13,1 procent, den lägsta nivån sedan 2007.
SCB räknar personer som låginkomsttagare om deras disponibla inkomst är mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet.
Men bakom snittet döljer sig stora skillnader.
Unga vuxna har det tuffare med inkomster
Bland yngre är den ekonomiska situationen betydligt mer ansträngd. I åldersgruppen 20–29 år har över 17 procent låg ekonomisk standard. Även bland personer mellan 30 och 49 år ligger andelen högt, runt 14 procent.
I dessa grupper syns dessutom en svag försämring jämfört med året innan.
Bland äldre ser bilden annorlunda ut. I åldersgrupperna 50–64 år och 65–79 år ligger andelen med låg ekonomisk standard på omkring 8–9 procent.
En förklaring, enligt SCB, är att fler arbetar längre upp i åldrarna än tidigare.
MISSA INTE: Begagnade elbilar tar fart – och priserna fortsätter ned
De med högst inkomster ökar mest
Ser man utvecklingen över längre tid blir skillnaderna ännu tydligare. Sedan början av 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit stadigt.
SCB har tidigare visat att inkomsterna ökat allra mest för dem som redan tjänar mest. För den högsta inkomstgruppen har inkomsterna mer än tredubblats sedan 1991. För dem med lägst inkomster har ökningen varit betydligt mindre.
Peter Gärdqvist beskriver utvecklingen som ett tydligt mönster: varje inkomstgrupp har haft större ökning än gruppen under.
Sammantaget visar statistiken att svensk ekonomi sakta förbättras, men också att skillnaderna mellan människor fortsätter att växa – främst på grund av ökade kapitalinkomster.
Läs mer om ekonomi:
Saab rustar för striden under ytan
Slopat ränteavdrag – fler får svårt att betala
Rekordår för sparande i fonder – Europa lockar allt fler

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.





