News55

Tiondels procent i avgift blir hundratusentals kronor i sänkt pension

pension
Monica Zettervall, pensionsexpert. Foto: Pensionsmyndigheten, Route66 Images
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 20 feb. 2026Publicerad: 20 feb. 2026

Många pensionssparare tittar på avkastning och risk. Men det är avgifterna som i det tysta kan äta upp en stor del av din framtida pension. Det menar Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, påminner om att avgifter tas ut varje år, oavsett om börsen går upp eller ner. Det innebär att de hela tiden minskar effekten av ränta på ränta. Ju längre spartid, desto större blir effekten, skriver hon på Pensionsmyndighetens orange blogg.

MISSA INTE: Därför får så många pensionärer kvarskatt i sin deklaration 2026

Hundratusentals kronor i sänkt pension

Enligt experten kan skillnaden mellan en fond med låg och hög avgift i slutändan handla om tiotusentals, eller till och med hundratusentals kronor i pension.

De flesta svenskar sparar i fonder via premiepensionen, tjänstepensionen eller eget sparande. Oavsett sparform är avgifterna viktiga att hålla koll på.

“Två saker är avgörande för allt långsiktigt sparande till pension: risk och avgifter. Högre risk, som aktiefonder, ger större svängningar men bättre möjlighet till värdeutveckling på lång sikt, det är ofta lämpligt när du är yngre. Lägre risk, som räntefonder, ger stabilare värde och kan passa bättre när pensionen närmar sig eller när du redan är pensionär”, skriver Monica Zettervall.

ANNONS

Indexfonder med låga avgifter är bäst

Monica Zettervall lyfter särskilt fram breda indexfonder, som ofta har låga avgifter.

ANNONS

“Låga avgifter är viktigt i allt långsiktigt sparande, eftersom de påverkar hur mycket ditt sparande växer över tid. En låg avgift för globala aktieindexfonder ligger ofta runt 0,20 procent per år”.

Hon råder svenska pensionssparare är att välja fonder med låga avgifter för det långsiktiga sparandet, jämföra alternativ och undvika onödigt krångliga lösningar med flera avgiftslager.

Många beståndsdelar av pensionen

Hon uppmanar också sparare att se över avgifterna i alla sina pensionsdelar – allmän pension, tjänstepension och eventuellt eget sparande. Små procentsatser kan verka obetydliga i dag, men över ett helt arbetsliv kan de göra stor skillnad för hur mycket som faktiskt finns kvar den dag pensionen ska tas ut.

För den som ändå är orolig för att få ekonomin att gå ihop efter pensionen har hon fyra tips.

Fyra sätt att förbättra din ekonomi inför pensionen

  • Amortera av mer på bolånet – då får du lägre räntekostnader, minskar känsligheten för räntehöjningar och kan få ett billigare boende.
  • Sparkonto med ränta – För den som vill ha låg risk kan sparkonto med ränta på banken vara ett alternativ, även om avkastningen ofta är på tok för låg för att ge någon bra hävstång över tid.
  • Jobba ett år extra – kan ge dig med en genomsnittlig inkomst upp till cirka 2 300 kronor mer i pension per månad före skatt, resten av livet.
  • Löneväxla till pension – Man ska inte löneväxla om din lön är lägre än 56 050 kronor per månad (2026) efter växling. Men har man hög lön kan det vara ett klokt sätt att få in mer pengar på tjänstepensionskontot och samtidigt komma undan en hel del onödig skatt.

Läs mer om ekonomi:

ANNONS

Därför får så många pensionärer kvarskatt i sin deklaration 2026

Så sänker du elförbrukningen för din kaffebryggare– med ättika

Dråpslag mot svensk pension: Ingen höjning 2027 – “Jättetråkigt”

Oväntat: Nya bolåneregler gör det svårare att få nya lån

Så mycket sparar andra i din ålder – expert: “Ditt livs bästa vana”

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

News55:s redaktionschef Bilbo Göransson har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

ANNONS
ANNONS