Allt fler svenskar lever utan barn, partner eller nära släkt – samtidigt som tillgångarna växer. Men när livet tar slut är det långt ifrån självklart vem som faktiskt ärver. En genomgång visar att många missförstår den svenska arvsordningen.
Vem får arvet? Vanliga missuppfattningar om arvsreglerna
Paulina Monzón
Uppdaterad: 12 jan. 2026Publicerad: 13 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
En växande grupp svenskar lever ensamma, utan barn och ibland även utan tydliga familjeband. Samtidigt har värdena i bostäder, aktier och sparande ökat kraftigt. Det gör frågan om arv allt mer aktuell och ofta mer komplicerad än många tror.
En genomgång från Privata Affärer visar att det finns flera utbredda missuppfattningar kring hur arvsreglerna fungerar. Enligt Arne Larsson, senior familjerättsexpert på Familjens Jurist, tror många att mer avlägsna släktingar automatiskt ärver när de närmaste saknas.
”Många tror att arvet går till mer avlägsna släktingar som kusiner när det inte finns föräldrar, syskon, partner eller barn som kan ärva. Men det är fel”, säger han till Privata Affärer.
Tre olika arvsklasser
I Sverige delas arvingar in i tre arvsklasser. Den första omfattar barn och deras efterkommande. Finns inga barn går arvet vidare till den andra arvsklassen, där föräldrar, syskon och syskonbarn ingår. Först om även dessa saknas blir den tredje arvsklassen aktuell, som består av far- och morföräldrar samt deras barn.
Om det inte finns någon arvinge i någon av dessa tre grupper går arvet inte vidare till släkten i största allmänhet. I stället tillfaller tillgångarna Allmänna arvsfonden, skriver Dagens PS.
”Enligt lag är det enbart personer i de tre så kallade arvsklasserna som ärver. Mer avlägsna släktingar kan bara ärva om man skrivit in dem i ett testamente. Annars går arvet till Allmänna arvsfonden”, säger Arne Larsson.
ANNONS
ANNONS
Sambos – ingen automatisk arvsrätt
I praktiken är det ofta den efterlevande maken eller makan som ärver först. Om den avlidne var gift och hade gemensamma barn går arvet i första hand till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Barnen får då vänta på sitt arv tills även den andra föräldern gått bort.
Denna ordning gäller dock inte om det finns särkullbarn. Barn som inte är gemensamma har rätt att få ut sitt arv direkt.
För sambor ser situationen helt annorlunda ut. De har ingen automatisk arvsrätt, oavsett hur länge relationen har varat.
Testamente kan vara avgörande
Vill sambor att den efterlevande ska ärva krävs ett testamente. Samtidigt pågår en statlig utredning som föreslår att sambor med gemensamma barn ska få ett starkare efterlevandeskydd, liknande det som gäller för gifta. Förslaget är ännu inte beslutat.
“Jag har varit med om sorgliga fall där det har saknats ett testamente och där arvet har gått till Allmänna arvsfonden, trots att den avlidne har haft en sambo i 30–40 år”, säger Arne Larsson.
När arvet tillfaller Allmänna arvsfonden används pengarna till ideella projekt för barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt väljer allt fler utan arvingar att själva styra sitt arv genom att testamentera till ändamål som haft betydelse under livet, som föreningar, kultur eller välgörenhet.
ANNONS
Läs mer på News55:
Snåljåpens guide: Sparandet måste förändras med förmögenheten
Okända regeländringen leder till utvisning av etablerade invandrare
Höjda lönekravet drabbar äldrevården
Hur mycket krävs för att vara rik? Svaret beror på vem du frågar
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS